I år är det 70 år sedan skrevs detta:
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 av FN:s general-församling i Palais de Chaillot, Paris. Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen.
Det består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter.
Detta läste jag i gårdagens Hallands Nyheter och då tänkte jag att visst är det sant. Vi föds som oskylda barn, utan hat och ilska, rasistiska tankar, vårt samvete är rent och vi är nyfikna på världen. Men efter hand förändras våra förutsättningar. Vi lär oss att världen är inte så vänlig alla gånger. Och allt beror egentligen på vilka föräldrar vi får, i vilket land och världsdel vi föds i, till vilken socialgrupp vi kommer.
Hurdana vi sedan blir när vi växer upp är beroende på allt det ovan och mer därtill. En person som misshandlar sin nästa har kanske inga problem med sitt samvete, medan en annan har väldiga problem om hon/han kanske av misstag gör någon illa. Gemenskap mellan människor kan vara väldigt bra men den kan också vara lika med noll. Allt beroende på vem man växer upp och blir.
Vad jag önskar är dock att alla människor kunde ta till sig av denna deklaration och försöka leva därefter. Eller som ordspråket säger: Allt det du vill att andra ska göra mot dig, skall du också göra mot dem.