Har ni någon gång funderat över vem du är, vad du vill, vart du vill osv. Men ”vem är jag egentligen”? Stor fråga. Tror inte jag kan svara på den faktiskt! Visst kan jag svara, jag vet när jag är född, vad jag heter, vad jag bor, jag vet min familj, min släkt, mina vänner o kollegor och mycket mycket mer. Men det är inte svaret på frågan:
Vem är jag?
Ibland är jag en person och ibland en annan. Det beror på humöret och vad jag känner för, kan det vara så? Usch så jobbiga frågor!
Sista turen till Mong Kok för shopping. När det gäller inköp av Kamera och tillbehör rekommenderar vi Wing Shings Photo som har två butiker i Mong Kok. Seriösa och bra priser.Dataprylar köper man på Mong Kok Computer Center, 2:dra våning. Barn- och ungdomskläder hittade vi inte alls. Frågade men alla skakade på huvudet. Undrar var de köper de kläderna någonstans.
Nu vila innan vi tar en tur till Peaken, det hör liksom till när man är i Hong Kong.
Firandet av överlämnandet av Bai Bang Paper Mill till Vietnam skedde den 26 november 1982. Nu har 30 år gått och det firades med pompa och ståt i Vietnam. Vi var inbjudna dit, vi blev 27 stycken som reste dit för att fira gemensamt med Vietnameserna. Högtidligt var det, vi blev hedransvärt placerade bakom vår Svenska Ambassadören Camilla Mellander och representant från SIDA.
Vi deltog i lunchen tillsammans med många Vietnameser och det blev en oförglömlig dag för oss alla. På kvällen hade vi Gala Dinner i f d gamla Svenska Campen tillsammans med flera Vietnamesiska kollegor och vänner.
SIDA och Svenska Ambassaden har också kommenterat händelsen. Även ScandAsia News.
Reste från Sverige med en förkylning som jag botade i Hanoi med dundermedicin från Ao Nang, Thailand. Den tar bort symtomen, men förkyldningen är kvar.
Nog märkte jag det när jag vaknade i går och åker till Noi Bai Internationella flygplatsen i Hanoi. Å inte blev de bättre när jag flög till Hong Kong. Efter rekognisering i Mong Kok kvarteren och åter på Boutic hotellet Madera så blev det bara värre o värre.
Inköp av halstabletter, en till dunderdos av medicinen från Thailand. Sova hela natten! Vaknar o kan knappt prata. Men vadå? Är man i Hong Kong så är det shopping och sighteeing som gäller. Utrustad med flera paket pappersnäsdukar och halstabletter ut på stan.
Började med det stora varuhuset Landmark Placa, rulltrappor och vanliga trappor, rulltrappor som tog flera våningar på en gång. Ända upp, 12 våningar fyllda med butiker. Mest var det damkläder, smink, accesoarer, herrkläder och skobutiker. För barnen fanns leksaks- och spelbutiker. Men jag som satsat hårt på att köpa julklappar till barnbarnen och var utrustad med en lapp med deras längd och storlek. Jag hitta inte en enda butik för barnkläder. Babys fanns det till, men det var allt.
Synnerligen besviken trött och snörvlig gick vi ut på marknadsgatorna intill. Hittade inget alls. Känner att nu orkar jag inte mer. Sängen väntar – hoppas jag. Tunnelbanan tillbaka och i säng. Efter en sovstund, nu te vid bordet. I morgonrock, halsduk, tofflor och frottehanduk om benen sitter jag ynkligt och ser mörkret sänka sig över Hong Kong. Neonljuset tänds runt om i staden. Det är otroligt vacker från 27våningens hotellrum.
Men vi skulle varit ute och upp i högsta skyskrapan idag. Men – får bli en annan gång.
Känslostormar när man möter arbetskamrater från början av 80-talet i Vietnam efter 30 år. Mötet med mina Copy-boys och sekreterare/counterpart samt lärare från El-training satte blodet i omlopp. Mr Kinh förärade mig en fantastisk bukett. Kvällen i ”Gamla baren” på Svenska Campen blev en oförglömlig kväll.
Friends!
You are currently browsing the Monica GH´s Blogg blog archives for december, 2012.
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 