
Dimma
14 januari 2009
Vi, dvs James Bond och jag kom just in från en härlig promenad i dimman. När vi kom ut var det spökligt tyst, alltså inte en bil, inte ett störande ljud, bara tyst! Det var vackert, fast lite skrämmande, jag höll mig på upplysta vägar. Jag tycker om dimma, det är något visst. Men be mig inte förklara för det kan jag inte.
Lämna en kommentar