Att man kan sakna någon så. Han fanns alltid vid min sida. När jag arbetade låg han alltid under skrivbordet. När jag jobbat för länge skällde han på mig. När jag sa fika, då visste han att det vankades gott dvs i lådan där melittafilter och kaffeburken stod, fanns även hans tuggpinnar, goda som godis. Så fort jag drog ut lådan fanns han där och ville ha godis. När jag bar ut min frukostbricka till körsbärsträdet på morgonen, innebar det även hans frukost. Jag saknar honom på promenaderna, jag saknar honom var gång man skall gå ut i trädgården. Det är ruskigt tomt och tyst i huset när bara jag är hemma. Han var så underbart go och fin.
Michaels fina bild på James
Monica GH´s Blogg 