Tiden går som sagt fort. Rollo föddes 22 maj 2023 och är nu 10 veckor. Han har utvecklats till en riktigt härlig kille. Han är social, nyfiken och livlig. Som ensam valp med både mamma Lisa, Moster Stacy och mormor Stella har han det ganska bra. Saknar kanske syskon att leka med, men med alla dessa tre tikar som fostrar honom utvecklas han bra. Han lär sig av dem gå ut i trädgården göra ifrån sig (fast olyckor sker) Han leker/brottas med dem De är tåliga trots han drar dem i både öron, svans och tassar. Han har aldrig krånglat med maten. Äter allt han får, skulle gärna ätit mer 🙂
Han valpbesiktigades och godkändes 28 juli. Personalen tyckte han var så härlig att de lade ut en bild på honom på deras hemsida.
Han har haft koppelträning, sista gången gick han tillsammans med Stella och det går väldigt bra.
Men det börjar bli dags för honom att lämna oss. Vet inte, men det känns extra svårt att lämna en valp som varit utan syskon och alltså fått extra mycket uppmärksamhet och kärlek från oss. Vi har inte än bestämt oss för vem/vilka som skall få bli hans nya familj. Det är alltid ett svårt val att göra.
Lisa valpade den 22 maj, lite dramatiskt, vilket innebar besök till Blå Stjärnan i Göteborg mitt i natten. Det gick bra, hon fick 2 hanvalpar varav den första var extremt stor, kom baklänges och fastnade. Det tog tid få ut den, vilket innebar att bara en överlevde.
Det blev en Pick Me Up Rollo, namn efter den kände Ragnar Lodbroks bror, som intog Paris bl a. Idag är Rollo 6 veckor, är väldigt social och duktig hund. Har gått till tidningen (wc) redan sedan första dagen när han fick tidningar på golvet. Ensam liten valp, inga syskon, bara mamma, mormor och en storasyster. Han är fenomenal att leka själv är inget problem för honom
Tja, när man bestämt sig för att para sin lilla tik med Marley och går väntar på när ska hon börja löpa?. Så plötsligt en lördag,en liten brun fläck på golvet? Är det blod eller inte, jo det var det. Kollar Lisa, och visst löper hon. Men när började hon att löpa? Viktigt för att veta för när jag bäst skall para henne.
Måndag morgon till veterinären för att ta ett s k prog-test och ge henne herpesvaccin. Testen låg på över 28. Så samtal till hanens ägare och besök hos dem efter lunch. Parningen gick bra och vi gör den en dag senare också för säkerhets skull. Att de två, Lisa och Marley trivs ihop syns tydligt.
Lisa Marley
Sen börjar en väntan, först för att få tecken på att hon verkligen är dräktig. Det tar några veckor, tydligt tecken är, matvägran. Blir extra mammig och följer mig överallt. Men för att veta lite mer om detta gör jag ett ultraljud Dag 34. Det visar bara ett hjärta som slår. HM, kan det verkligen stämma, tycke nog att de kollade på ett underligt sätt. Men OK visst det händer ibland att där bara är en valp. Tiden går och jag är mer och mer tveksam på dräktigheten, ÄR hon dräktig och är det bara en. Småsaker gör att jag börjar känna oro. Så beslutar mvig för att besöka en av de veterinärer som jag haft mycket kontakt med vid tidigare dräktighet. Vi röntgar Lisa. Och se där finns tå stycken valpar. WOW härligt, inte bara en ensam liten valp.
Men är jag nöjd. Nej, det är jag inte. För magkänslan säger annat, hon har vissa flytningar, vilket oroar mig. Så då bestämmer jag ett nytt ultraljud hos en veterinär jag känner bra, kör till henne, dag 54. Jag får fint resultat, där ligger en valp i varje horn och deras hjärtan tickar som de skall, det låter jättebra. Nu kan jag känna lugn.
Vet inte varför, men denna gången var jag lite mer orolig. Varför?
Bara att vänta på valpningen nu. Förra gången födde hon 5 valpar på dag 58, varav en liten som gick bort. När de är två, kanske de kommer senare, fast om de är stora kommer de kanske som innan, tidigare. Jag tar tempen på henne, först bara morgon och kväll, men nu även lunch. Man skall kunna se på temperaturen var hon befinner sig i tid. I natt vakna jag av att hon bäddade i valplådan OPS tänkte jag, dag 58. Men det blev inget med det, än!
Tiden rinner undan, jag som älskar att skriva får inte ens tid gå till datorn varje dag. Märkligt, att bli pensionär och tiden inte räcker till. Men sommaren försvann väldigt fort, vilket tiden gör när man är i gång var dag. Det största i sommar var väl att jag fick låna en ställning och målade huset från grunden till takbjälkarna. Jag gjorde det, det trodde jag aldrig jag skulle klara. Klänga runt på byggställning vid 76 år ålder. Men det gick. Sedan mycket bad och trädgårdsarbete samt givetvis hundarna och barnbarnen.
Hoppas på en lugn höst fram till årsskiftet i alla fall. Hyser som alla andra ett stort hopp om fred på jorden. Att Ryssland skall sluta bomba Ukraina och hota övriga västvärlden med kärnvapen. Jag upplever honom som något,….. finns inte ord för det, inte som jag skall skriva i alla fall. Det känns som om hela världen hamnat i något overkligt. Något som inte borde ske på 2000-talet.
Sedan jag skrev så har det hänt mycket, det värsta är väl att Ryssarna invaderade Ukraina och startade ett krig. Vem kunde tro eller ens ana att det skulle bli ett krig på 2000-talet. Det var helt otänkbart, nu jobbar man för fred på jorden, för ett bättre klimat och man jobbar för att allt skall bli bättre, bli bra för alla människor och levande både djur och natur. Finns inga ord för den tragedi som drabbar Ukraina nu, det drabbar ju oss alla också. Man blir orolig, man förbered sig för vad som kan hända oss också. Men jag skall inte fördjupa mig i kriget här och nu.
Det händer ju alltid massa annat både roligt och mindre roligt. I slutet av februari drog, bet Lisa loss en sidsöm på en prydnadskudde och åt upp tygremsan. Trodde först det var Stacy som gjort det eftersom hon gjort det för några år sedan. Den tygremsan kom ut rätt väg och jag drog sakta ut ca 75 cm lång tygremsa. Men det visade sig att det var Lis som var boven denna gången. Det blev akut till Slöinge djursjukhus och hon lades in för operation. Men eftersom de tog ytterligare röntgenbilder på henne och såg att remsan flyttat sig lite. Bestämde de att ge henne lavemang och smärtlindring. Senare på kvällen kom remsan ut rätt väg och hon slapp operation. Remsan var stor, lång sa veterinären då de ringde mig, den var 70 cm. Fick hämta hem henne dagen efter.
Melodifestivalen börjar och jag har solklart min favorit, Anders Bagge så klart. Han gick hela vägen till den stora finalen där han tog hem en andra plats, trots att svenska folket röstat honom som vinnare. Hans låt gick rakt in i mitt hjärta.
Februari avslutades med skönt väder, solen sken och tvätten kunde hänga ute. Finns inget så skönt som en säng med lakan som hängt ute, luktar så gott av sol och vind.
Mars blev en torr månad, inget regn utan mest sol och kalla vindar, till och med lite snö fick vi i mars. Mars bjöd även på fantastiska soluppgångar och solnedgångar, Den ena vackrare än den andra
Nu är det april som fortsätter i samma stil när det gäller vädret. Sol, kalla vindar och kyliga nätter ner till -7 grader eller mer, kom även små små snöflingor 1 april. Is på vattnet i dammen. Fiskarna längtar nog efter lite varmare vatten nu. Själv besteg jag ”Gamla Varberg”, där man för mycket länge sedan tände vårdkase eldar för sjöfarande utanför kusten. Hundarna och jag gick, klättrade på berget, fann inga stigar, så vi traskade genom vissen ljung och torrt björnbärs ris, gick i nästan torra bäckfåror. Men belöningen var den magnifika utsikten från Tångaberg, Tången och till Trönningenäs/Norra Näs.
Efter en dag och en kvälls väntan gjorde den första valpen sin entré vid 23.30 den 11 december, sedan kom de övriga den 12 december, efter kl 24.00 och vid 03.15 hade den sista valpen kommit. Det blev tre tikar och en hane. Bra vikt på dem alla, 2 av dem vägde över 250 gr, en 235 gr och den minsta 191 gr. Idag har de ätit upp sig lite och mår väldigt bra. Lisa är fortfarande lite trött och är en otroligt fin och omtänksam mamma. Trötta somnade vi efter en hel natts vak och pyssel.
Lisa är nu inne på dag 22. Hon började matvägra för ett par dagar sedan. Ett tecken på att hon troligen är dräktig. Det känns underbart. Planerad valpning omkring 16 december. Blir en julhelg i valpkarantän.
Lisa tycker om att klättra i träd och hoppa upp på stengärdesgårdar.
När man vaknar och klockan bara är drygt 05 Hjärnan går på högvarv, massa tankar och idéer som snurrar runt. Varför då ligga kvar i sängen. Nej upp och ta tag i allt du har i huvudet. Inte så lätt kanske, men hjälper.
Sätter mig vid datorn och låter min kreativitet, tänket flöda. Har tänkt, tja, tänkte försöka samla ”allt mitt kunnande” om att ha valpar. Inte för att jag är proffs utan för att jag skulle själv vilja ha allt nödvändiga inför parning och valpar dokumenterat. Så sagt och gjort nu har det gått snart 4 timmar kanske dags för frukost. Hundarna har fått sitt, det är min mage som säger ”Bryt”
Jag har en speciell Blogg för min Kennel Pick Me Up, döpt efter vår första Cavalier, Sessan 1996-2006. Hon kom från Lyalands kennel i Båstad. Även vår andra Cavalier, James Bond 2000-2012 kom från den kenneln.Idag har vi tre stycket Cavalierer Stella, Stacy och Lisa. Lisa är parad och jag hoppas på valpar i december. Om allt går som tänkt kommer Stacy att få en sista kull i juni 2022. Men vi får se vad som händer.
1 april till 1 november som det är snart, ja under den tiden har det hänt mycket. Det mesta positivt. Vår Stacy fick tre underbart fina och friska valpar i början av maj. I och med det blev vi ju i ytterligare en karantän, dvs både Corona och valpar. Under tiden vi har små valpar kan vi inte ta emot folk, eftersom valparna skall inte utsättas för smittorisker. Vi firade dock midsommar med grillning och poängpromenad som sig bör. Vi fick vårat två sprutor mot Coronan, blev inte sjuka av den.
Sommaren var fin och det var skönt, vi badade mycket, var utomhus väldigt mycket, valparna kunde vara ut i hagen nästan hela dagarna. Sommarn liksom bara försvann. Valparna flyttade. Jag fyllde år, 75 år. Maken och jag åkte till Gilleleje i Danmark i fyra dagar. Helt underbara dagar med strålande väder och långa promenader. Gjorde en avstickare till Själlands Udde som jag för otroligt länge seglade igenom vid en kappsegling, Själland Runt. Märkligt nog behövde vi inte visa upp våra Corona pass när vi åkte in i Danmak.
Vi kom in i september och fortfarande bra väder och vi badade Härligt vatten, bra temperatur och klart vatten. Inga maneter, Plötsligt är september över och vi går in i oktober. Vi har haft biljetter till Mamma Mia på Rondo i Göteborg, köpta i augusti 2019, nu fick vi äntligen gå och se den showen, garanterat det bästa jag sett någonsin. Vi satt vid bord runt fontänen mitt på golvet, man var liksom med i själva föreställningen. Avslutade denna underbara dag/kväll med att sitta på 7:de våningen på Scandic Rubinen vid Avenyn och ha en fantastik kväll med utsikt över Göteborg.
Nu går vi strax in i november. Vi hoppas på valpar i mitten av december eftersom vår Lisa är parad med Marley.
Du bläddrar just nu i arkivet för kategorin hundar.
Monica GH bloggar om allt och inget
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 