h1

Vilken dag!

29 december 2008

Såg film på TV sent i går, Impossible mission 3, den var bra. Lite overklig förstås men ändå bra. Fast den slutade sent och sen skulle man bära ner brickan till köket osv så det tog tid komma i säng. Sedan var det svårt somna så klockan blev nog drygt ett innan jag somna. När alarmet gick kl fem var jag rätt trött.

Kom i alla fall till jobbet före halv sju. Allt verkar klaffa bra bortsett från faxen vars färgpatron tagit slut i helgen och Hemtjänst har skickat en massa matbeställningar som knappt gick att läsa. Men med lite detektivarbete löste det sig rätt bra.

När arbetsdagen var slut åkte jag hem för att få nåt i magen (te o macka) sen var det dags för frissan. Det tog sin tid men det blev bra. Fick passa på för min goa frissa sticker till Hongkong på Nyårsafton för en flera månader lång semester!! Sen kolla jag REAN, vandra ut o in i butikerna och kolla. Stackars alla som köpt kläder osv i julklapp, nu säljs det för 30-50 % billigare.Det är sånt som gör mig uppretad. Att rean startar direkt efter julafton. Man känner sig lurad på pengarna. För att få ut det mesta av penningvärdet på en julklapp är det nog bättre ge presentkort eller pengar. Men är då det roliga med julklappen borta.

Julklapp tycker jag, skall vara nåt sånt man inte köper/unnar sig själv, något man kanske inte ens tänkt på, nåt onyttigt o lite lyxigt. Det är så roligt se mottagarens ögon och leende om man lyckats pricka rätt. Nästan roligare än att få. Fast i år var jag jätteglad över alla julklapparna jag fick det var bara perfekt.

För att återgå till REAN, man går runt o trängs bland folk. Letar efter nåt man egentligen inte vet vad, men nåt fynd vill man ha. Jag fann en smal lite stretchig kjol i leopardmönstrat tyg. Häftig, men vad skall jag ha till den? Sen var den inte på rea heller. Men jag hitta en läcker svart topp med fransar – på rea, den kanske passar. Äch jag får vänta till imorgon. Bättre åka hem äta lite och ta en tidig kväll.

Rea är både roligt och jobbigt!

h1

Kyld mat från Samhall

28 december 2008

I morgon är de slut på den sköna julhelgen. Det har varit härligt med så många dagar ledigt. Men i morgon måste jag försöka pallra mig ur sängen tidigt och vara på jobbet helst vid sex-tiden. Det är i alla fall ambitionen.

Maten kommer tidigt och de som kör skall packa allt innan de kan köra ut, jag vill gärna vara med o kolla så att vi inte fått in några återbud eller nya matkunder. För i såfall måste det ordnas innan de kör ut. Sen är det dags för ny helg och det är andra tider på matleveranser och matsedlarna måste komma in i tid, för annars kan det vara svårt att ordna mat. Fast vi gör vad vi kan. Många kunder är bortresta över helgen och öppnar kanske inte och då måste vi köra maten till Hemtjänsten. Men så finns det de som inte har Hemtjänst utan privat och det ställer till det en del för oss. Maten ligger liksom på Hemtjänsten i alla fall. Min personliga åsikt; det är rörigt med så många intressenter inblandade. Skulle tyckt bättre om en enda riktigt bra Hemstjänst med personal som hann allt som de privata gör.

Jaja, det finns mycket att säga om detta ämnet, men nu lägger jag  jobbet åt sidan och går ut i den sköna solen, fast det är kallt, flera minusgrader.

h1

Smällare och raketer

27 december 2008

Detta är något jag vill förbjuda. Det kan göras undantag på nyårs- och påskafton. Men detta evinnerliga skjutandet. Vår James Bond är – har med åren blivit väldigt skotträdd. Han kryper undan inne i något hörn eller så tätt att inte ens ett frimärke kunde sitta tätare, så rädd blir han.

Där vi bor började de skjuta redan innan jul. Juldagens kväll sköt de, annandagen lite då och då. Idag lördag har de skjutit. Jag måste ringa veterinären för att få lugnande tabletter till honom. Det är inte bara han som är rädd. Massor av hundar, katter, fåglar och vilda djur är rädda och tar skada av alla smällare.

Men även människor är skotträdda. Jag vet flera som är verkligt rädda. Själv var jag fruktansvärt rädd när jag var liten, kröp under filtar o gömde mig. Det tog många år tills jag tyckte det var vackert med raketer.

SÅ EN UPPMANING – SKJUT BARA PÅ NYÅRSAFTON INTE NÄR SOM HELST PÅ DYGNET OCH PÅ VILKEN DAG SOM HELST!

h1

Julen är över – nu är det dags för Nyår!

27 december 2008

Det blir alltid jul i trots allt. Det kvittar hur rörigt det kan verka innan. Vi satte oss i alla fall till bords strax efter klockan ett. Fast min pappa (som är dement) undrade vid ett flertal tillfällen vad det var för dag; det är onsdag i dag, pappa, det är Julafton!. Oj, är det det!!! 

Efter jullunchen var det som vanligt dags för Kalle Anka o hans vänner. Vi klämde in oss allihopa i vårt lilla TV rum med den stora TV:n. Pappa tog en fåtölj, efter ett tag somna han gott, och höll på glida ur fåtöljen. Vet inte vem som snarkade högst pappa eller James Bond.

Själv satt jag och mannen på golvet medan det trängdes fem personer i den lilla soffan o en i den andra fåtöljlen.Vi borde satsa på en schäslong som sonen föreslog. Ingen dum idé. Sedan gick svåger och svägerska med sina vuxna barn hem. Vi, dvs min familj och pappa gick ner för att ta en kopp kaffe/glögg innan vi delade ut våra julklappar. Pappa fick en kalender som jag gjort med foto på alla närmaste och födelsedagar. Lite lättare för  honom att känna igen alla och kanske pedagogiskt. Min bror gav honom en bok om Bromsten med början från sekelskiftet. Pappa var rörande lycklig. Det var en bra kväll. Färdtjänst kom och hämtade honom. Därefter hade vi fyra vår egna lugna och sköna stund med lite julklappar. James fick en paket med skinka, korv och leverpastej. Mums.

Slutade kvällen vid TV:n och en film, öl och en skinksmörgås. Det är allt bra skönt med Jul i alla fall!

h1

Jag har fått världens sötaste lilla blåa dator

27 december 2008

Jag har fått en egen dator, den är liten och får plats i min röda läckra väska. Datorn är vackert blå. Bra kapacitet och nu är den redo för att användas. Min man har fixat till den. Alltså helt klar för att jag skall kunna skriva inlägg, mail, blogga, skriva på en eventuell bok när jag känner för det. Jag kan ju ta med den överallt.

HÄRLIGT – ROLIGT – UNDERBART!

h1

Jag är STOLT !!!

23 december 2008

Jag är stolt, stolt över mina barn. De är bara så fantastiska på alla sätt. De överraskar mig hela tiden med att var så otroligt fina och duktiga. Jag menar inte att de har 5:or i betyg, eller stiger högt i graderna på jobbet, utför några extremt stora bedrifter etc. Utanför att de är omtänksamma, hänsynsfulla, gör så gott de kan, är snälla och rara. Helt enkelt underbara!

 DET ÄR JAG STOLT ÖVER!

hjarta-2

h1

Julgran

21 december 2008

Häromdagen köpte jag vår julgran. De kraftiga vackra kungsgranarna kostade 399:-. Dyrt tyckte jag för en gran som man kastar ut om några veckor, Jag kände mig snål när jag köpte en vanligt gran för 179:-. Men först av allt måste granen vara lagom stor. Är den för vid får den inte plats. Är den för tunn ramlar kulorna av. Men jag hittade en som motsvarade NÄSTAN mina krav. Slog in granen i nät – själv. Släppar ut den till bilen, flyttar på hundburen och fäller sättet. Ringer mannen på vägen hem: du får komma ut och möta mig.Jag har en gran i bilen och matkassar.

Snäll som han är så kommer han ut och bär in granen. Det känns på nåt sätt skönt när granen köpt. Tidigare hugg vi gran själva i skogen som min svåger äger.  Men nu finns det inga fina granar där längre. De är vida och stora, smal stam och med tunna grenar som bågnar när man hänger nåt på grenen.

Fram med sågen och såga en spets på stammen. Pröva om den passar, vilket den gör.Får hjälp att bära in granneni rummet. Häller på vatten med några sockerbitar. Nu återstår det roligaste att klä granen.

Julen står snart för dörren!

h1

Ibland alltså . . . . . jul!

21 december 2008

Ibland kan man bli störd för mindre. Jul, bjuda in alla – just det, alla – ingen får bli utanför. Dotterns förslag och det är inte helt fel. Risken är väl bara det att det kan bli jättestort. Och växer o växer  till 50 stycken, 100 stycken ja, kanske flera hundra deltagare. För ingen vill vara utan sin fru, make, sambo, särbo, vän, syster, bror, förälder osv. Det blir en kedjereaktion! Alla vill vara jämte någon speciell, allt enligt min pappa som har en s k särbo sedan flera år i ett grannland. Hon vill inte lämna sina barn o barnbarn, ja inte bara nu utan oftast. En gång per år ett par dagar kommer hon hit på besök. I kombination med besöka en väninna. Jaha, vilket förhållande. Visst, vill hon komma till jul, är hon välkommen. Det var det.

Sedan nästa grej, i hundra år känns det, har jag skött barn, föräldrar och man, ställt upp för de som bett om det och för de som inte bett om det. Inte för att jag tycker illa om det. Nej då, tvärtom – misstolka inte, jag trivs med det! Men nu känner jag att det räcker snart. Kan inte jag få samma uppbackning som jag gett i alla år? Jag har inte alltid lust att ställa mig vid spisen o laga mat, eller ta ur tvättmaskinen eller diskmaskinen, eller slänga sopor. Varför skall alltid jag – säg kvinnan i huset – alltid (oftast) vara den som har koll på att allt blir gjort. Kanske var jag lite orättvis nu, risk för klagomål. Men så är det inte. Jag trivs med alla omkring mig och göra det mys o bra för alla. Önskar jag kunde göra mer för de mina när det behövs. Men ett är sant: Jag finns alltid till hands och hjälper om jag kan.

Usch, nu var jag kanske elak o spydde lite galla. Men det är fullmåne och jag är trött. Kanske orsak – kanske inte. Men ikväll blir det enkel mat, bara mannen o jag hemma.  Tro inte, att jag inte älskar de mina för det gör jag, kanske för mycket. Fast jag tror inte man kan älska för mycket.

James Bond ligger på golvet och snarkar, tror han behöver ut på en kvällspromenad, lite kyligt men rätt skönt. Skall ställa frågan till min man om han vill gå med ut. Det är rätt skönt komma ut, för att inte tala om hur skönt det är att komma in igen. Tror jag skall smaka av min hemmagjorda glögg när jag kommer in.

h1

I sommar ACDC förra sommaren Bruce och Yngwie

21 december 2008

Onsdagen den 17 december släpptes biljetterna till ACDC koncerten i Göteborg. min man ville gärna ha biljetter liksom några kompisar till oss. Så jag lovade försöka köpa via Ticnet på morgonen. Strax efter halv nio går jag in på Ticnet eller försöker gå in, det är kö att komma in. Precis som på Telefon var det kö, Du behåller din plats i kön, tack för att du väntar – ungefär. Jag gick o tog en fika under tiden. Men snabbt tillbaka för att bevaka min plats. Nu stod det, det är 15 min kvar, det är 10 min kvar osv. När klockan var ca tio minuter över nio fick jag logga in. Loggar in med min mans inloggning. Det fungerar bra. Sedan är det kö till själva bokningen. Okey har jag väntat så länge kan jag vänta lite till. Tänk om jag kommer fram!

Pling, jag kommer in och får välja biljetter. OK de dyraste och de bästa som finns. HM, får kanske inte vad jag tänkt men jag får biljetter! Skall betala via nätet. Har bråttom läser inte allt….. Slår in mitt kortnummer, går vidare, måste slå om det igen, samma sak, går inte. När jag gjort detta ca tre gånger börjar jag få panik. Backar till att boka biljetter igen. Får biljetter denna gång med, nu skall jag betala. DÅ ser jag – man måste betala med samma namn som man loggade in. Skit också, min man sitter på Högskolan just nu o har lektion. HM, ringer honom, kan jag få ditt kortnummer. Visst, Det var ett långt nummer. Slår in det för att betala biljetterna – BINGO! Jag fick biljetter.

Festligt,kul och roligt – vi skall gå på ACDC. Ringer min man, han blir jätteglad. De var riktigt nervöst innan allt blev klalrt! Nu har vi nåt kul att se fram emot. Vi blir ett helt gäng som åker upp, kanske man kan gå o äta lite gott osv innan man skall till konserten!

Att gå på konsert är en upplevelse, har man varit en gång blir det gärna en till och en till osv. I somras var vi på två konserter, den första var Bruce Springsteen på Ullevi och den andra var Yngwie Malmsten på Trädgå´rn. Vi har även varit på Opera och det var även det en upplevelse.

YngwieBruce Springsteen

h1

Vaken för tidigt!

18 december 2008

Detta är en mardröm. Man vaknar o kollar klockan, sover länge, vaknar o kollar klockan – en kvart har gått. Så håller det på, till sist känns det meningslöst ligga i sängen. Klockan är lite efter fyra o jag ger upp. Går och sätter mig vid datorn. Fixar lite med mina inställningar. Det är alltid nåt jag kommer på och kan ändra i. Skall fortsätta skriva i mina resebloggar om vår 6-veckors Bröllopsresan i Asien.

Vi stack iväg dagen efter bröllopet, min dotter fick ta hand om allt. Och det gjorde hon bra. Startade med tåg i Varberg till Köpenhamn, färdkost på tåget var en flaska champange. Sedan blev det Transsibiriska Järnvägen hela vägen/spåret till Hongkong, med flera stopp på vägen. Sedan Vietnam och Thailand innan vi reste hem igen. En underbar och oförglömlig bröllopsresa med min underbara man.

Nu har klockan blivit tjugo i sex – dags gå upp på riktigt! Till jobbet på Samhall, kolla in läget inför jul- och nyårshelgerna att vi har kontroll på alla matsedlar, beställningar och matleveranser! Ett omväxlande och roligt jobb.