h1

Klockan går för fort

17 december 2008

Redan 24.00 och jag har inte kommit i säng än. Bara för att jag just kom på en massa saker att lägga in på mina bloggar. Lite löjligt med flera stycken tycker min dotter. Men resbloggarna blir så långa för jag gillar att skriva. I de bloggarna skriver jag inte lika ofta som här. Jag måste bara uppdatera och lägga in nya mål. Men nu är det dags släcka ner för dagen!

Blå Stjärnan ringde idag och hade en tid för operation av James Bond den 22 december men vi vill nog avvakta och se om vi låter honom genomgå en sådan stor operation, när det kanske ändå inte blir bra. Han får smärtlindring istället.

h1

Lundby Gamla Kyrka

15 december 2008

Idag var jag på en gammal barndomskamrats begravning i Lundby Gamla Kyrka i Göteborg. Det är en mycket fin och vacker gammal kyrka. Jag tyckte genast om den. Prästen som höll begravningen var en vän till den bortgångne och han höll en mycket fin gudstjänst. Musikvalet var också mycket fint. Det var nästan samma musik som jag tänkt på. Det var gamla psalmer och Elvis, ja så Evert Taube och en skotsk folkmelodi.

lundby-gamla-kyrka

Begravningar är ledsamma och sorgliga. Men på samma gång vackra och stämningsfulla. Man gör sig fin, inte bara för de som kommer till kyrkan utan även för den bortgångne.

Det finns en vers som lyder ungefär: Tänk dig att du står vid havsstranden en sommarkväll och ser ett vackert fartyg som förbereds för avfärd. Seglen hissas. När kvällsbrisen kommer fylls seglen och båten glider ut ur hamnen, ut på det öppna havet. Du följer den med blicken när den far mot solnedgången. Den blir mindre och mindre och till slut försvinner den som en liten prick vid horisonten. Då hör du någon vid din sida säga ”Nu har hon lämnat oss!”

Lämnat oss för vad? Detta att hon blivit allt mindre och till slut försvunnit är ju bara som du ser det. I själva verket är hon ju lika stor och vacker som när hon låg vid kajen. Just när du hör rösten som säger att hon lämnat oss, finns det någon på en annan strand, som ser henne dyka upp vid horisonten, någon som väntar på att få ta emot just henne när hon når sin nya hamn. 

För mig känns detta som ett vackert avsked  och  möte!

h1

Barnbarn

14 december 2008

Igår var jag barnvakt åt mina barnbarn, 7 resp 5 år. Vi började med att äta lite prinskorvar, köttbullar och stekt potatis. Sedan spelade vi Svarte Petter, jag förlorade två gånger. Därefter bakade vi en sockerkaka i en form som ett hjärta. Barnen slickade visparna och skålen.

Sen efter mycket trixandes lyckades jag få i gång CD spelaren. Lite bökigt eftersom vi nyligen gått över till annat system, fiberkabel, boxer, alltså en fjärrkontroll till TV:n, en till boxern och en till CD spelaren. Tror nästan att barnbarnen kan detta bättre.

Vi såg filmen om katten Gustav. Måste erkänna att jag skrattade en massa. Den var jättemysig. Gustav var lite lik min sons katt Dexter. När filmen var slut såg vi Musse Pigg mfl. Det var länge sedan jag satt och kopplade av med barn framför TV:n så jag måste erkänna även det – vi hade jättetrevligt. Åt popcorn och drack Cola.

h1

Årets bild

13 december 2008

Kan inte låta bli att lägga in den roliga bild tagen av min svärdotter.

vindpust

Det är den 16 augusti 2008, vår bröllopsdag och vi har varit uppe på fästningen i Varberg för att ta bröllopsbilder. Så hela följet, vi brudparet, tärna, best man och brudnäbbar med föräldrar och tärnans pojkvän har fotograferat och fotograferats. Picknickkorg hade svärdottern ordnat med choklad, kex, dricka och champange.

Vi är ett glatt och uppslupet gäng som som haft en härlig och avslappnande stund och nu går nerför backen till bussen som skall föra oss till Kungsäter kyrka för vigselakten.  Just som vi alla vänder oss om för att bli fotade kommer en vindpust och ja, resultatet blev som kortet visar.

h1

Dogo Argentino

12 december 2008

Dogo Argentino – en argentisk hund. Det bor en sådan hund i vår närhet och jag vill inte möta den hunden. Min man mötte den i förra veckan. Den var aggressiv och hade tydligen varit på någon hund tidigare och hon funderade på att skaffa en munkorg. Men de gjorde sällskap för att vänja hundarna vid varandra – det gick bra.

Men igår när min man gick ut med James, kommer hunden. Dottern var ute och gick med den. Han började dra och hon kunde inte hålla emot, det gick fortare och hunden var stark. Så flickan orkar inte hålla emot, utan faller omkull, hunden drar, hon hänger kvar en stund, sen släpper hon taget – självklart. Käftarna slår när hunden närmar sig James. Min man släpper James och tar tag i hunden innan den slänger sig över James. Han fick ett bra tag om nacken på hunden och fick den att varva ner. Fast det var inte lätt, hunden var stor och stark.

Flickan var förtvivlad och bad om förlåtelse flera gånger. Tja, vad kan man säga om detta? Kanske det var oansvarigt skicka ut en flicka som inte orkade hålla o kunde hantera hunden. Vad hade  hänt om inte min man tagit fast hunden?

h1

WOW, min gamla hemsida finns o lever!

12 december 2008

Välkomna till min hemsidaUpptäckte när jag gick in på min gamla hemsida att den lever och att den fortfarande har många besökare även från USA mfl andra länder. Det var roligt. Detta innebär att jag måste helt enkelt damma av den och uppdatera den. Vilket jag inte gjort på flera år. Den sidan jobbade jag med på kvällar o nätter när min man jobbade oregelbunda tider.

Nu har jag börjat gå igenom mitt material och att förnya det. Sidan kommer kanske att ändras en del men jag hoppas det blir till det bättre. Det är egentligen bara tid som fattas för att få den på fötter ordentligt igen.

Så välkomna till min hemsida kallad Moniqe´s sida – länken finns i höger sida.

h1

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

12 december 2008

I år är det 70 år sedan skrevs detta:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 av FN:s general-församling i Palais de Chaillot, Paris. Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen. 

FN:s deklaration:  http://www.bgf.nu/msg/charta77/fn.html 
Det består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter.
Detta läste jag i gårdagens Hallands Nyheter och då tänkte jag att visst är det sant. Vi föds som oskylda barn, utan hat och ilska, rasistiska tankar, vårt samvete är rent och vi är nyfikna på världen. Men efter hand förändras våra förutsättningar. Vi lär oss att världen är inte så vänlig alla gånger. Och allt beror egentligen på vilka föräldrar vi får, i vilket land och världsdel vi föds i, till vilken socialgrupp vi kommer.
Hurdana vi sedan blir när vi växer upp är beroende på allt det ovan och mer därtill. En person som misshandlar sin nästa har kanske inga problem med sitt samvete, medan en annan har väldiga problem om hon/han kanske av misstag gör någon illa. Gemenskap mellan människor kan vara väldigt bra men den kan också vara lika  med noll. Allt beroende på vem man växer upp och blir.
Vad jag önskar är dock att alla människor kunde ta till sig av denna deklaration och försöka leva därefter. Eller som ordspråket säger: Allt det du vill att andra ska göra mot dig, skall du också göra mot dem.
Kolla länken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gyllene_regeln 
h1

Ett vackert leende

10 december 2008

Idag är jag lycklig, jag kan ge folk i min omgivning ett vackert leende. Detta tack vare den nya tandläkarförsäkringen. Jag har fått nya tänder. Visst kostar det pengar, men det är det värt.

Jag drog mina första (mjölk-) tänder när jag var fyra år. Lagade de nya tänder med svart amagan när jag var sju år, både i över- och underkäken. Hur roligt var det i tonåren när man började gå ut och träffa pojkar (även flickkompisar) med tänder fulla av svart amagan. Man klädde sig fint, sminkade sig snyggt – pappa hade skickat mig på en ”mannekängkurs för att jag skulle lära mig sminka mig snyggt, sen när man ler visar man upp ett leende med fula lagade tänder. Handen var oftast framför munnen, och då säger folk: ta bort handen vi hör inte vad du säger!

Nu behöver jag ingen hand framför munnen, från o med i dag kan jag le strålande åt alla. Det känns underbart. Och det bästa sen i kråksången är att jag kommer att slippa springa till tandläkaren för att laga hål. Där sparar jag ju pengar!

h1

Back on Track

10 december 2008

Det är bra med datorer,  man får kontakt med andra och man får tips. Jag är glad över att det är så många som tipsat mig och ett täcke kallat Back on Track. Det skall enligt dem och reklamen hjälpa vid  (refererar text:) Smärtlindring, Lindrar inflammation, Minskar muskelspänning, Ökad blodcirkulation, Läkning påskyndas. Det är gjort på unikt textprodukter, som utvecklats ur kombinationen av gammal kinesisk erfarenhet och moderna vetenskapliga rön tillsammans med goda kunskaper inom textilframställning. Resultatet är ett tyg polyester/polypropylen med insmält keramikpulver.  Keramiken reflekterar kroppsvärmen i form av infraröd strålning.

Nu tänker jag köpa ett sånt till James i julklapp. Det finns faktiskt kläder och stödförband i samma material till både människor och hästar. Testa kan man göra och om det hjälper honom är det väldigt skönt – för honom!

 

h1

Julen närmar sig

09 december 2008

Tja för alla är detta en tid full av planering och inköp. De sista åren har jag sagt att det vore bättre resa bort till värmen. För hur man än vänder på det är det problem. Julafton, vem skall vara här och vem skall vara där. Barnens far vill gärna se dem, men de vill hellre vara hemma hos oss – kan bero på maten o sånt? Sedan har vi svärmor som bor utanför stan och gärna samlar familjen. Jag hade gärna sett henne hemma hos oss, för jag föredrar mitt julbord – egoistiskt. Skulle hellre bjuda hit hela släkten – om de får plats. Sedan min pappa, honom måste jag ta hänsyn till, han bor på ett demensboende. Så det är givetvis roligare för honom vara med familjen. För så dålig är han inte.

Så okey julafton blir delad. Det blir närmaste familjen på jullunch och Kalle Anka. Med andra ord lugnt och skönt. Juldagen har vi kalkon på eftermiddagen och då kommer min dotter, hennes pojkvän och min son samt min äldsta son med fru och mina barnbarn. Annandagen blir det förmodligen svärmor. I år är det en fördel för det är helg direkt efter annandagen.

Sedan har vi julklappar, vi har ransonerat det hela. Jag ser hellre att man köper upplevelser än onödiga saker. Men det är inte lätt hitta sånt till överkomligt pris. Till min man har jag hittat en jättebra upplevelse, vilket jag inte kan avslöja här ifall han läser min blogg. Men det blir spännande! Kläder är inte kul att köpa, de går ju på rea direkt efter jul. Så det blir prylar eller presentkort, men presentkort känns så fantasilöst. Så vad gör man? Barnbarnen har så mycket leksaker att jag blir den där tråkiga farmor som köper kläder.

Men trots allt det där så är det faktiskt så att varje jul är lika härlig och skön, med god mat och släkt och vänner. Oavsett hur man grubblar innan så ordnar sig alltid allting till sist och man säger: vad skönt det var att vara hemma och inte åka bort.

Julen är härlig, tänk få sitta dricka glögg, tända ljus, mysa vid granen och brasan (om man hade haft en)!