Lilla Pyret har fått komma till ro. För en vecka blev hon begravd på Djurkyrkogården i Vare. Intill våra älskade Sessan och James Bond.Det kändes i hjärtat när vi tog avskedet, men vad kan man göra? Den lilla har det bra nu!
PÅ Vare Djurkyrkogård inbäddad av stora vackra träd och stengärdesgård,vilar ett lugn!
Vare djurkyrkogård
Konstigt, det är precis som med livet. Livet föds och livet dör. Helt självklart är det så. Men det är ändå svårt och blir tomt när något går bort. Min pappa gick bort 25 november. Det var skönt, skönt för honom och även för oss anhöriga. Han hade bott i 7 år på demensboende och det var hans tur nu. Han hade inget kvar. Den sista dagen satt jag hos honom hela tiden, höll honom i handen. När min dotter kom med sin lilla dotter, dvs pappas barnbarnsbarn, då lyssnade han och sökte efter varifrån det kom. Han försökte le, han tog min hand till sin mun och kysste mig på handen. Så likt honom, alltid lika mycket gentleman.
Begravningen var vacker, prästen talade fint. Det var en stilla familjestund. Det kändes fint. Men självklart blir det tomt. Men han har de bra nu.
Julen är över för detta året. Första julen på långt över 30 år som jag inte har jul hemma hos oss, som jag inte fixar och planerar. Otroligt. Min dotter gjorde det istället. Vi trängde alla ihop oss i deras lilla 2:a och hade en underbart fin jul. Min dotter som överraskades på morgonen av att sambon friade och hade förlovningsringarna klara, vilken överraskning!
Barnbarnet firade sin första jul. snart 6 månader gammal. Hon skrattade och var glad hela dagen och kvällen, att hon orkade. Till o med Stella och Charlie var duktiga och skötte sig fint hela julafton.
Nu står Nyår framför dörren. Dags ta farväl av 2013 och välkomna 2014!
2013 var ett år då det hände mycket, det var ett intensivt år. Dels mycket med firman att göra, hela våren var hektisk. Sommaren var fin. I juni kom lilla Luna till världen. I Augusti hade vi dop i trädgården och sedan några dagar senare firade vi 5-årig bröllopsdag. Vad tiden går. Sommaren var fin, så även hösten. Sommaren dröjde sig kvar länge. Men sen kom Simone och drog över med orkan och ställde till det. Efter henne kom Sven, han var inte sämre han heller, det blåste orkanvindar igen. Nu har det regnat och blåst mest hela tiden. Som jag skrev så gick sen pappa bort, det blev att tömma hans rum på boendet, begravning. Släkten kom och bodde över, tur vi inte sålt husvagnen som fick bli bostad till några eftersom vi inte hade plats i huset.
Menyn är klar inför nyårsafton, nästan bara att välkomna gästerna! Av 2014 hoppas jag att vi får mer tid för varandra, mer tid till att umgås med vänner och kanske hinna med en resa i år. Förra året blev det ingen resa alls.
SLUTAR MED ATT ÖNSKA ALLA ETT GOTT NYTT ÅR!
Vit gran i år!
Julaftons frukost
Vissa stunder i livet finnas som etsade i minnet. Idag för 9 år sedan är en sådan dag. Jag satt med min mammas hand i min. Hon andades tung, kanske hörde hon mig prata, kanske kände hon min hand i sin. Strax efter midnatt blev andningen jämnare och saktare. Till sist somnade hon in. Min friska vitala levnadsglada mamma somnade in. Efter en operation som skulle gjort henne pigg o glad, vi hade planerat så mycket inför sommaren, istället blev det ingenting. Livet blev annorlunda. Min mamma fanns inte längre.
Märkligt hur helt plötsligt utan förvarning blir allt upp och ner, man tappar fotfästet. Jag önskar hon fått vara med idag, idag när hon skulle blivit gammelmormor, hennes barnbarn Victoria skall få sitt första barn. Victoria och mamma var lite av att de höll ihop, de var lika. Mamma hade varit en stolt gammelmormor om hon varit med oss idag!
Idag, 27 juli 2012, lämnade vår älskade James Bond oss. Han fick somna in på altanen i solen, där han älskade att ligga. Tidiga mornar kunde han ligga där innan solen gått upp. Idag fick han somna in för gott. Vi saknar dig älskade lilla pojke, det känns som om hjärtat slits i bitar. Men vi har dröjt med beslutet, var går gränsen, nu var det nog, du mådde inte bra. De var en skugga av ditt forna jag.
Vi kommer alltid att älska dig. Jag saknar dig så det gör ont. Men jag hoppas du idag leker med Sessan på blomsterängar och mormor är med er! I minnet finns du alltid kvar!
James Bond
Idag gick jag upp på vinden för att kolla min mammas ”portfölj”. Där bevarar jag alla handlingar från hennes bortgång i april 2004. Jag fann vad jag sökte.Men jag fann något jag glömt. Min mammas dikt: En (liten) undran. Den berörde mig och jag tog den till mig. Då vid hennes bortgång var allt för tramatiskt för att jag skulle förstå alla orden i dikten. I dag kände jag, jag kände hennes tankar, hennes undran. Vad jag också kände var – vad lika vi känner, kände min mamma och jag.
En (liten) Undran
Runt hörnet finns ingenting.
Jag söker o letar
och irrar omkring.
Vad jag letar efter
jag ej förstår.
Det kanske är mej nära,
men jag ej det når.
Ibland jag undrar,
vad har jag gjort.
Har jag verkligen levt
som jag bort.
Livet är så kort,
har man rätt att slarva det bort.
Du som levt så rätt,
har Du alltid haft det lätt?
Du kanske också haft tunga dagar,
och efter mer o mer Du jagar.
Kanske Har jag lyckan nått
fast jag ej det förstått
Min mamma Ingegärds dikt. Min mamma som jag trodde jag kände och förstod. Men idag undrar jag – jag kanske inte förstod alltid ändå, trots vi stod varandra så nära. Kanske människor döljer sina djupa tankar och funderingar, sitt tvivel och sin undran om hur, varför, har jag gjort rätt osv. Min mamma som jag än idag saknar!
Idag åkte jag ock köpte blommor till min hund Sessans grav på djurkyrkogården. Den ligger strax utanför staden, inrammad av en gärdesgård och lummiga träd. Den är otroligt vacker och välskött. Det är lugnt och skönt komma hit ut. Jag köpte med mig lite tåliga blommor för att pryda hennes gravplats. Hon gick bort för två och ett halvt år. Tiden går fort, saknaden efter henne kommer alltid att finnas.
Djurkyrkogården i Vare, söder om Varberg
Sessans grav
Det är skönt att James operation hittills tycks ha gott bra. Han äter inte så mycket. Det kan ju kanske bero på att han får inte röra sig så mycket än. Först efter kontrollen vi skall göra i början av juni. Vissa gånger vill han gärna ut, men när vi gått ca 50 m, gnäller han och vill hem. Givetvis får han som han vill. Det är tur vår lilla radhustäppa finns.
James nyopererad
Jag besökte också minneslunden på kyrkogården i stan för att sätta några vackra blommor till min mamma. Visst är det bra med minneslundar. Man har ingen gravplats att sköta. Men samtidigt så har man behovet av en gravplats. Någon stans att gå till ex mors dag, födelsedag etc.
Just sett ett program om begravning. Kyrkovaktmästaren i Vännäs är åtalad för att ha krossat en kista med skopan när graven skulle fyllas med jord. I samband med det bankar man med skopan på kistan så att kistan krossas för att slippa sättningar i jorden. Programmet har i sin undersökning runt landet konstaterat att detta är vanligt. Dessutom vattenfyller man graven. Många präster och ansvariga säger sig inte veta något om detta. Men ändå visar undersökningen att det är brukligt landet runt.
Alltså kistan krossas när man skall fylla graven för att undvika sättningar i jorden. Den stackars kyrkogårdsvaktmästaren i Vännäs får stå som någon slags syndabock inför alla. Trots att det allmänt förekommer.
Konstaterar att jag vill inte ha kistbegravning. Hör vidare att man stjäl tandguld från de avlidna. Kan detta vara sant?
Jag har tidigare skrivit om Ingemar Johansson när han gick bort. Jag vill hedra honom idag när han begravs genom att visa hans berömda knock-out från 1959. ttp://www.aftonbladet.se/webbtv/sport/article4393942.ab
Han var en omtyckt och fin människa, jag vet, för han var kund på min pappas gamla ESSO bensinstation vid Kungsportsbron. Min pappa såg honom boxas i Göteborg och jag minns fortfarande min pappas beröm över Ingemar.
Den italienska kvinnan Eluana vars livsöde varit föremål för en het debatt om dödshjälp i Italien har avlidit efter 17 år i koma. Sedan hon var 20 år har hon legat i koma och pappan samt släktingar har bett att hon skall få dö. Men det har inte beviljats. Idag fick hon somna in, vad skönt för hennes kropp att slippa leva på konstgjord väg och när hon egentligen är borta. Så skönt för hennes pappa och släktingar se henne ligga där levande men ändå död för omvärlden. Det där med passiv dödshjälp kan diskuteras – i vissa fall.
Lördagsmorgon, sitter o jobbar med bilder. Hittar en rolig bild, min man jonglerar och han gör det bra.
Sen bild från vår älskade Sessan gravsten. Det är så otroligt vackert på djurkyrkogården. Den ligger i Vare strax söder om Varberg, inrammad av en gammal gärdesgård, tidigare låg där ett gammalt torp. Ägarna lät – tror jag viss del av marken gå till kommunen för att bli en djurkyrkogård. Stora ekar växer inne på området. Områdets sköts av kommunen och av de som begravt sina älskade husdjur här.
Du bläddrar just nu i arkivet för kategorin Begravning.
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
