Ett val man vill slippa
07 december 2008
Att missta en vän, människa eller djur, att tvingas välja mellan pest eller kolera, att välja döden framför livet. Det är ett val man inte vill göra. Man känner sig som en förrädare, en mördare, en svikare – men vad har man för val.
Vår älskade James är dålig. Hans rygg är inte bra. En operation behövs. Det kostar men det är okey. Pengar har ingen betydelse i detta fallet. Men vad väljer vi? en operation innebär lång konvalecenttid. För en människa ok, för hon kan säga när hon är kissenödig, hungrig eller törstig och när hon har ont. Hon förstår att hon måste ligga still och ta det lugnt. Hon förstår meningen med all behandling, toalettproblem osv. Men en hund, han kan inte förstå allt detta. Även om man vill tro att de förstår allt man säger, så kan de inte förstå att de skall vara i stillhet. De kan inte förstå all behandling och konvalecenttid som behövs.
Om man avstår från operation, vad sker då? Kommer han ha jätteont som nu eller kan vi hålla smärtan borta. Hjälpa honom med att bära honom i trapporna. Underlätta med smärtlindring. Vad är rätt och vad är fel? Är man egoistisk som vill hålla honom kvar i livet trots att han lider?
Vi gråter och vet inte ut eller in. Vi älskar vår lilla kille, vår lilla spelivinker. Alltid full av liv och upptåg. Skall hans liv sluta nu. Skall vi vara dem som säger livet eller döden? Vi vill inte, vi vill inte! Vi vill ha honom kvar hos oss. Han är en del i vårt liv i vår familj.
Vi älskar dig James Bond, vi skall kämpa och försöka göra det rätta, det som är rätt för dig. Menvi vet inte vad som är rätt och vad som är fel. Men du skall slippa lida – fast på vilket sätt?
Monica GH´s Blogg 
Jag känner igen mig i din situation. Det där har jag upplevt flera gånger och det är inte något som man ens önskar sin värsta fiende. Man kommer alltid att minnas sin kamrat med stor glädje och man kommer faktiskt över den värsta sorgen inom en vecka – även om att det känns förjävligt under de första dagarna.