Tiden går som sagt fort. Rollo föddes 22 maj 2023 och är nu 10 veckor. Han har utvecklats till en riktigt härlig kille. Han är social, nyfiken och livlig. Som ensam valp med både mamma Lisa, Moster Stacy och mormor Stella har han det ganska bra. Saknar kanske syskon att leka med, men med alla dessa tre tikar som fostrar honom utvecklas han bra. Han lär sig av dem gå ut i trädgården göra ifrån sig (fast olyckor sker) Han leker/brottas med dem De är tåliga trots han drar dem i både öron, svans och tassar. Han har aldrig krånglat med maten. Äter allt han får, skulle gärna ätit mer 🙂
Han valpbesiktigades och godkändes 28 juli. Personalen tyckte han var så härlig att de lade ut en bild på honom på deras hemsida.
Han har haft koppelträning, sista gången gick han tillsammans med Stella och det går väldigt bra.
Men det börjar bli dags för honom att lämna oss. Vet inte, men det känns extra svårt att lämna en valp som varit utan syskon och alltså fått extra mycket uppmärksamhet och kärlek från oss. Vi har inte än bestämt oss för vem/vilka som skall få bli hans nya familj. Det är alltid ett svårt val att göra.
Lisa valpade den 22 maj, lite dramatiskt, vilket innebar besök till Blå Stjärnan i Göteborg mitt i natten. Det gick bra, hon fick 2 hanvalpar varav den första var extremt stor, kom baklänges och fastnade. Det tog tid få ut den, vilket innebar att bara en överlevde.
Det blev en Pick Me Up Rollo, namn efter den kände Ragnar Lodbroks bror, som intog Paris bl a. Idag är Rollo 6 veckor, är väldigt social och duktig hund. Har gått till tidningen (wc) redan sedan första dagen när han fick tidningar på golvet. Ensam liten valp, inga syskon, bara mamma, mormor och en storasyster. Han är fenomenal att leka själv är inget problem för honom
Tja, när man bestämt sig för att para sin lilla tik med Marley och går väntar på när ska hon börja löpa?. Så plötsligt en lördag,en liten brun fläck på golvet? Är det blod eller inte, jo det var det. Kollar Lisa, och visst löper hon. Men när började hon att löpa? Viktigt för att veta för när jag bäst skall para henne.
Måndag morgon till veterinären för att ta ett s k prog-test och ge henne herpesvaccin. Testen låg på över 28. Så samtal till hanens ägare och besök hos dem efter lunch. Parningen gick bra och vi gör den en dag senare också för säkerhets skull. Att de två, Lisa och Marley trivs ihop syns tydligt.
Lisa Marley
Sen börjar en väntan, först för att få tecken på att hon verkligen är dräktig. Det tar några veckor, tydligt tecken är, matvägran. Blir extra mammig och följer mig överallt. Men för att veta lite mer om detta gör jag ett ultraljud Dag 34. Det visar bara ett hjärta som slår. HM, kan det verkligen stämma, tycke nog att de kollade på ett underligt sätt. Men OK visst det händer ibland att där bara är en valp. Tiden går och jag är mer och mer tveksam på dräktigheten, ÄR hon dräktig och är det bara en. Småsaker gör att jag börjar känna oro. Så beslutar mvig för att besöka en av de veterinärer som jag haft mycket kontakt med vid tidigare dräktighet. Vi röntgar Lisa. Och se där finns tå stycken valpar. WOW härligt, inte bara en ensam liten valp.
Men är jag nöjd. Nej, det är jag inte. För magkänslan säger annat, hon har vissa flytningar, vilket oroar mig. Så då bestämmer jag ett nytt ultraljud hos en veterinär jag känner bra, kör till henne, dag 54. Jag får fint resultat, där ligger en valp i varje horn och deras hjärtan tickar som de skall, det låter jättebra. Nu kan jag känna lugn.
Vet inte varför, men denna gången var jag lite mer orolig. Varför?
Bara att vänta på valpningen nu. Förra gången födde hon 5 valpar på dag 58, varav en liten som gick bort. När de är två, kanske de kommer senare, fast om de är stora kommer de kanske som innan, tidigare. Jag tar tempen på henne, först bara morgon och kväll, men nu även lunch. Man skall kunna se på temperaturen var hon befinner sig i tid. I natt vakna jag av att hon bäddade i valplådan OPS tänkte jag, dag 58. Men det blev inget med det, än!
Efter en dag och en kvälls väntan gjorde den första valpen sin entré vid 23.30 den 11 december, sedan kom de övriga den 12 december, efter kl 24.00 och vid 03.15 hade den sista valpen kommit. Det blev tre tikar och en hane. Bra vikt på dem alla, 2 av dem vägde över 250 gr, en 235 gr och den minsta 191 gr. Idag har de ätit upp sig lite och mår väldigt bra. Lisa är fortfarande lite trött och är en otroligt fin och omtänksam mamma. Trötta somnade vi efter en hel natts vak och pyssel.
Lisa är nu inne på dag 22. Hon började matvägra för ett par dagar sedan. Ett tecken på att hon troligen är dräktig. Det känns underbart. Planerad valpning omkring 16 december. Blir en julhelg i valpkarantän.
Lisa tycker om att klättra i träd och hoppa upp på stengärdesgårdar.
Jag har en speciell Blogg för min Kennel Pick Me Up, döpt efter vår första Cavalier, Sessan 1996-2006. Hon kom från Lyalands kennel i Båstad. Även vår andra Cavalier, James Bond 2000-2012 kom från den kenneln.Idag har vi tre stycket Cavalierer Stella, Stacy och Lisa. Lisa är parad och jag hoppas på valpar i december. Om allt går som tänkt kommer Stacy att få en sista kull i juni 2022. Men vi får se vad som händer.
1 april till 1 november som det är snart, ja under den tiden har det hänt mycket. Det mesta positivt. Vår Stacy fick tre underbart fina och friska valpar i början av maj. I och med det blev vi ju i ytterligare en karantän, dvs både Corona och valpar. Under tiden vi har små valpar kan vi inte ta emot folk, eftersom valparna skall inte utsättas för smittorisker. Vi firade dock midsommar med grillning och poängpromenad som sig bör. Vi fick vårat två sprutor mot Coronan, blev inte sjuka av den.
Sommaren var fin och det var skönt, vi badade mycket, var utomhus väldigt mycket, valparna kunde vara ut i hagen nästan hela dagarna. Sommarn liksom bara försvann. Valparna flyttade. Jag fyllde år, 75 år. Maken och jag åkte till Gilleleje i Danmark i fyra dagar. Helt underbara dagar med strålande väder och långa promenader. Gjorde en avstickare till Själlands Udde som jag för otroligt länge seglade igenom vid en kappsegling, Själland Runt. Märkligt nog behövde vi inte visa upp våra Corona pass när vi åkte in i Danmak.
Vi kom in i september och fortfarande bra väder och vi badade Härligt vatten, bra temperatur och klart vatten. Inga maneter, Plötsligt är september över och vi går in i oktober. Vi har haft biljetter till Mamma Mia på Rondo i Göteborg, köpta i augusti 2019, nu fick vi äntligen gå och se den showen, garanterat det bästa jag sett någonsin. Vi satt vid bord runt fontänen mitt på golvet, man var liksom med i själva föreställningen. Avslutade denna underbara dag/kväll med att sitta på 7:de våningen på Scandic Rubinen vid Avenyn och ha en fantastik kväll med utsikt över Göteborg.
Nu går vi strax in i november. Vi hoppas på valpar i mitten av december eftersom vår Lisa är parad med Marley.
Min berättelse om hur och varför det blir som det blir: när jag föddes hade mina föräldrar en boxer, Lady hette hon. Jag minns henne mest från gamla kort. Däremot har det berättats att hon vaktade min lillebror mot allt när han var liten o låg på golvet, till och med mot min mamma. Hon fick inte lyfta upp honom. Mig vaktade hon också. Grannbarnen o jag lekte Hans och Greta. Jag var Hans, som häxan skulle putta in i ugnen dvs under altantrappan. På trappan låg Lady. Hon trodde det var allvar, hon hugga häxan/min kamrat rakt i kinden. Den tösen hade ett stort ärr därefter så länge jag minns. Lady fick flytta till min mormor!
Mina föräldrar började hyra hos ett par som hade en lantgård där fanns grisar, kor, kalvar, hästar, höns, katter och en hund. Jag somnade hos kalvarna med kattungar i famnen. Jag gosade med nyfödda sammetslena griskultingar. Jag var med tog in korna för mjölkning, matade de två stora ardennerhästarna med Tenor, stod under magen och klia dem. Till allas förskräckelse, 4 år bara! Vi bodde inte långt från havet, jättefin sandstrand, somrarna bestod av mycket badande.
När jag fyllde 11 år fick jag min första egna hund, en ståtlig mellanpudel med namnet Blacky, efter en bokserie om Svarta Hingsten, som jag älskade. Jag hade även en liten vit mus, Musse, en kort tid. Två stycken undulater en grön och en blå, Pelle och Lotta, de fanns hos mig många år. Egen häst hade jag inte, men under flera år var jag trogen Örgryte ridhus och red varje vecka. Jag hade min egna hund, Blacky.
Blacky var min trogna vän i vått och torrt. Han gillade inte småkillar, för det hade hänt att de kastade sten på honom när mamma var inne på Konsum. Han var lydig, lättlärd och klok. Duktig på att spåra. Min pappa hade ESSO bensinstation vid Kungsportsplatsen i Göteborg. En dag strax före jul spårade han mig därifrån ner på Östra Hamngatan ända till ett varuhus längst ner, mitt emot Ferdinand Lundqvist. När han gick bort skaffade mina föräldrar en Welshterrier Aida, underbar liten hund, som var mycket hos mig. En rolig och pigg liten tjej.
Men när man arbetar heltid så kan man inte ha hund, så under lång period från det jag var ung, var det allt från undulater som fick fågelungar, fiskar, katt som fick kattungar, chinchillapar som fick ungar precis som och degusarna, dessutom klockgrodor som även de lade ägg och fick ungar.
När jag drog ner på jobbet kunde jag skaffa mig hund igen. En underbar cavalier Lyalands Pick Me Up, kallad Sessan. Hon tillsammans med Lyalands James Bond blev orsaken till att jag idag driver en kennel med Cavalierer, kennelnamn efter Sessan, Kennel Pick Me Up. Idag har vi tre cavalierer Toftas Mary Queen of Scots, Pick Me Up Anastasia och Pick Me Up Pauline Bonaparte. Kallar dem för Stella, Stacy och Lisa. Stella har haft tre valpkullar och Stacy en valpkull.
Ovan lilla Sally, mamma Stacy, mormor Stella och lilla Lilly.
Tur att vi har hundar, de sysselsätter mig en hel del. Det är pälsvård och det är promenader, lek och annat. Efter jag borstat tänder och tvättat mig, sitter de på kö för att få komma upp på bänken. Så klart en godis. Sen tandborstning, nåt de hatar. MEN tandcremen är god, för att inte tala om Cocosoljan den ÄR så god. Men att hålla huvudet still vid tandborstning, glöm det matte!
Stacy, Stella och Lisa —- rätt lika varandra
Promenader långa och snabba, här gäller det få ner vikten lite också. så mellan 10-11 min/km då är jag nöjd. Blir t o m svettig. I de fallen och om det inte stormar, då byter jag direkt till baddräkt och åker de få minutrarna ner till bryggan och hoppar i havet.
Mer sysselsättning, baka och laga mat. Bakar bullar, gör Småländska kroppkakor, gör en hel del husmanskost. Kålsoppa med frikadeller, ärtsoppa, laxsoppa, pannbiff o lök, fläsk och bruna bönor osv. Det är väldigt gott och roligt.
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 