Posts Tagged ‘demensboende’

h1

Personalen värda guld på Demensboende!

31 mars 2012

Besökte min   91 åriga pappa idag på Demensboendet, där han bott i snart 6 år. Vi sitter och pratar, känns ganska bra. Han verkar vara med i samtalet. Så hör jag hans mage mullra. Han säger att han behöver gå på toaletten.  Men han vill inte gå. Efter en stund ställer han sig upp och skall gå till WC, men vet inte var det är. Dörren är ca 2 m från honom. Jag visar honom dörren.

Personalen kommer med kaffe till  oss. Jag upplyser att han är på toaletten. OJ, säger hon. Knackar på dörren och går in. Sedan tar allt en stund. Det slutar med att han kommer ut i nya fina kläder. Jag behöver inte säga mer. Inte mer än att personalen gör ett fantastiskt jobb, de är otroligt duktiga. Oavsett situation så reder de ut den, utan ett gnäll. De ler och ”daltar” med de som bor där.

Min pappa får syn på mig och utbrister: Hej är du här, vad glad jag blir att du har kommit!

Tja, en timmes samtal fanns inte längre, vi började om.

Stor eloge till all personal som gör en sådan insats för våra äldre och ger dem en värdig tillvaro.

h1

Demensboende – tack för de finns!

03 mars 2012

Har just besökt min 91åriga pappa. Han bor sedan snart sex år på Norlandia Cares Demensboende. Han trivs bra, lite ensam. Trots att där alltid finns folk, både personal och andra. Han lever i en värld där tiden lika gärna kan vara idag som en dag för 60 år sedan. Han känner igen mig, och vet vem jag är. Han kan likväl undra om jag skall skaffa barn (i min ålder?), Han hänger med i diskussioner, men återkommer till ämnet, så diskussionen börjar om igen. Som om den aldrig varit. Han funderar på vad han skall jobb med i framtiden. Vart han skall flytta i så fall. Funderar ibland på att lära sig engelska, så han kan resa mer.

Det är märkligt, min smarta och duktiga pappa, är nu helt förändrad. Jag är så tacksam för att det finns demensboende. Vad skulle man gjort annars? Hur skulle han klarat sig då? Det hade inte alls gått!

h1

90-åring i slagsmål på demensboende

31 juli 2011

Alltså min pappa, dryga 90 år, bor på demensboende sedan ett antal år tillbaka. I förrgår fick jag ett samtal där sköterskan upplyste mig om att min pappa varit i slagsmål och fått en blåtira. Pappa hade gått in på en annan mans rum, mannen ville köra ut min pappa (förklarligt) men pappa förstod inte. Den mannen har inte bott mer än några månader där. Mannen blev arg och nitade min pappa, tydligen har han hållt honom hårt i armarna också. Pappa föll mot garderob eller vägg. Idag har min pappa ett igenmurat öga med ett sår under där knytnäven träffade. Dessutom är ögonvitan helt blodig. Armarna är täckta av hemska mörkt blå/röda märken. Han själv vet inte vad som hänt, och tur är väl det.

Demensboendet är helt OK, de är bra där personalen. Men de är för få. De kan inte alltid ha kollen på om någon går in till en annan boende. Så vad göra?`Saken skall tas upp med högre instans och det har gjorts avvikelserapport. Men det hindrar inte min oro för pappa. Det kan hända igen att han går in till denna mannen, vad händer då? Nästa gång kanske pappa slår den andra mannen, någon av dem kan ramla och slå sig illa. Pappa klagade över sitt knä, han undrade om vad som skulle hända efter olyckan med bilen. Han vet inte vad som hänt!!!!

Ord behövs inte!

Faktum är att jag blev ledsen och rädd över vad som kunde hänt och vad som kan hända! Personalen har lovat ta hand om detta, jag får tro på dem!

h1

Släpp ut demensboende

09 juli 2010

Det är förbjudet låsa in människor!

Enligt Socialstyrelsens nya regler får dementa människor som bor i gruppbostäder inte låsas in. Alla människor har rätt att bestämma över sig själva. Det har ingen betydelse om du är dement och inte vet var du bor.

Enligt Socialstyrelsen skall en dement person få gå ut mitt i natten om han/hon vill. Dörrarna får inte vara låsta. Det enda som behövs är mer personal!

Vilket bra tillfälle mera personal! Vi har stor arbetslöshet, då löser vi två problem. De arbetslösa får arbete och vården får mer personal. Bra! Men var skall pengarna tas ifrån. Det är bl a inom vården man har minskat på personalen otroligt mycket för det skall sparas.

Är Socialstyrelsens helt verklighetsfrämmande?

Vill de minska folkmängden? En del, inte alla, dementa människor tappar närminnet, de tappar lokalförmågan. Många kommer inte ihåg var de bor. De kan skada sig själva.

Självklart att de skall få komma ut så mycket det går, men givetvis tillsammans med personal, anhörig eller vän. Inte ensamma!!! Dementa kan lätt förvirra sig bort.

Det är tragiskt ha en anhörig som är dement och inte minns var de bor, inte kommer ihåg vem som var på besök mm. Inte vet vilken dag det är. Min egen far trodde häromdagen (7 juli) att det var julafton nästa dag. Han kände igen sina möbler men förstod inte var han var. Han undra över övriga familjen var de var någonstans. Han ha bott ensam i 15 år. Hur skulle vi anhöriga känna det om han fick gå ut  själv.

Jag tycker de som tar dessa beslut skall komma ner på jorden och ta reda på hur verkligheten är innan de sitter där vid sina skrivbord och bestämmer om sådant de ine tycks veta något om.