Har ni någon gång funderat över vem du är, vad du vill, vart du vill osv. Men ”vem är jag egentligen”? Stor fråga. Tror inte jag kan svara på den faktiskt! Visst kan jag svara, jag vet när jag är född, vad jag heter, vad jag bor, jag vet min familj, min släkt, mina vänner o kollegor och mycket mycket mer. Men det är inte svaret på frågan:
Vem är jag?
Ibland är jag en person och ibland en annan. Det beror på humöret och vad jag känner för, kan det vara så? Usch så jobbiga frågor!
Det händer att vi ställs inför vägskäl. Vilken väg skall jag ta? Den som ser så fin ut med vacker natur, ängar, hagar, skog och sjöar där vägen slingrar sig fint fram, behaglig att vandra på. Eller den som ser snårig ut och med backar både upp och ner,med branter som ser ouppnåliga ut och med risk för att falla. Ibland kan det hända, att det som ser fint ut, är det valet som kan vara sämst. En vacker väg som kanske lockar dig till fördärvet. Men hur skall man veta? Ja, inte innan man prövat. Vilket kan kosta!
Tre vägval, inget har varit lätt. Alla tre har lett till något. Ibland måste valet växa fram, man kan inte bara tro, att det är att gå, så blir det bra. För då blir det fel. Ett val måste vara motiverat och genomtänkt. Jag tror mina vägval lett att till jag är den jag är idag. Alla goda ting är tre, alltså har jag gjort mitt sista val.
Kryptiskt kanske, men inte så knepigt som du tror!
Sammanfattningsvis – Var inte rädd för att göra ett vägval, även om det ser svårt ut! Det blir till vad du gör det!
Under lång period användt Nivea ögonrengöring för vattenfast mascara. Min mascara är INTE vattenfast, men sitter bättre än en sådan. Allstå behövs ögonrengöring för vattenfast mascara. Sist när jag skulle köpa ny Nivea till ögonen var den slut. I den stora och mycket fina butiken frågar jag efte någon annan ögonrengöring som är lika bra eller bättre. Hon rekommenderade en i samma märke som mascaran. En flytande som man skakar innan man använde den. Jättebra, sa expediten. Men jag har prövat den och den tog inte mascaran, min dotter fick den rengöringen.
Då tar hon fram en mycket bättre rengöring, kostar 180 kr. Som också skall skakas innan man använder den. Den skullw vara jättebra, man bara tar lite på sudden och håller mot ögat, så tar du enkelt bort mascaran utan att gnida eller gnugga ögonfransarna. OK, säger jag, ”Jag får lita på dig” Då visar hon att det finns en flaska lite större, samma märke, samma innehåll. Den kostar då 190 kr. Självklart tar jag den.
Tror ni jag får bort min mascara med det? Nej, just det, Den billiga Nivean är bättre. Men nu står jag där. För det priset hade jag fått 3 st Nivea ögonrengöring. Jag använder den nya rengöringen som hon sa. Häller på en tuss/sudd, håller mot ögat en stund, och sedan…… får jag göra som tidigare, stryka sudden ett antal gånger över ögonfransarna. Sedan tvål och vatten. Om jag inte gör det så, fastnar mascaran på handduken – å hur kul det är – vet nog många!
Man borde ha garanti på sånt! Dyr produkt 190 kr som jag inte kan använda! Bra mascara som sitter – nästan för bra! Märke, undrar du säkert? Clarins wonder, rengöring Collistar. Mascaran gillar jag!
Vaknar ensam mitt i natten. Inte ensam egentligen, skönt ”snusande” hörs från maken, rejäla snarkningar från James. Försöker somna om, klockan är inte tre än. Jag har sovit drygt två timmar. Märkligt vad man tänker när man försöker sova. Skulle ha en skrivare monterad på hjärnan som printa ut allt. För att nu försöka skriva ner allt blir svårt. Inte samma ord på pappret som i tankarna. Ibland undrar man vart man är på väg. Till vilken nytta man gör allt man gör. Bryr sig folk? Ja, kanske de gör. Vart är man på väg? När kommer de dagarna man vaknar och inte har något att göra? Vilken lyx kunna gå upp och känna – en hel dag att bara bry sig om mig själv. Slippa ansvaret för allt man tror man har ansvar för. För tar man inte ansvar får man dåligt samvete. Det är så många som behöver en. Fast jag mår nog bäst av ha en massa att göra, och visst skulle alla klara utan att jag bryr mig hela tiden.
Sen tänker man på alla drömmar man haft. Det är många det! Vissa var meningen att aldrig bli uppfyllda, andra har blivit uppfyllda och några kanske på gång. En dröm var att bli författare. Jag älskar att skriva, iaktaga och skriva. Jag skickade ett brev till Eino Hanski en gång. Han ringde dagen efter han fått det. Klockan halv sju på morgonen! Hans råd för att lyckas var: Sätt upp en bild på en kvinna i vacker lång röd klänning. Se dig själv i klänningen när du iklädd den går fram på en scen för att mottaga priset för din bok. Jag har inte skrivit min bok än, jag har ingen röd klänning – och i ärlighetens namn kommer jag aldrig att stå på den scenen. Jag får ägna mig åt att blogga istället.
Har kokat en kopp te, Kvällsro. Sitter vid datorn och skriver, hoppas bli trött snart. Fast egentligen är jag trött och vill sova. Men är inte sömnig.
På Karlavagnen häromkvällen när jag satt och vaknade, skulle man ringa och tala om vilket som gett den allra finaste och skönaste upplevelsen. Folk ringde och berättade. Det var allt från fjällvandringar, barn, barnbarn, naturupplevelser. Jag tänkte det finns inte en sak utan massor. Just nu ser jag solen sprida sitt rosa – laxfärgade ljus bakom berget. Om några timmar är det ljust. På andra sidan huset sprider månen sitt ljus som reflekteras i havet. Det är en känsla. Men en dag då jag tog fika vid dammen intill körsbärsträdet, kom känslan över mig. Jag såg havet vid Tången, fiskarna i dammen, fåglarna som kom för att dricka vatten, svalor som svischade fram i luften. Då kände jag – jag är lycklig, jag har så mycket. Jag har min man, mina barn och barnbarn, min släkt, mina vänner och givetvis min älskade James, min goaste lilla vän till åren kommen. James vid min sida alltid lika trogen hund. Verkliga vänner som bryr sig. Jag kände värme inom mig och blev glad. Vilken tur jag har med så många underbara människor intill mig. Vilken trygghet det är.
Jag älskar vårt hus och trädgård, må så vara att vi har lagt ner arbete både ute och inne. Oavsett att vi har fått vattenläckage från taket när det regnar. Att vi måste lägga ner både tid och pengar på reparationer. Vi har ett underbart läge och jag skulle aldrig vilja byta bort det. Här är jag lycklig!
Ljuset från öster sprider sig, det blir en solig augustidag, ännu en dag att intaga frukost ute vid dammen och bara känna att man finns till. Njuta av livet! Klockan har blivit fem, teet är urdrucket, kanske dags försöka sova en stund till.
Tänk om, alltså OM vi lever många liv, inte bara ett liv.
Då skulle man kunna planera att allt det man inte hinner med i detta livet kan man göra i nästa liv.
Så mycket enklare det skulle bli då. Man slipper stressa för att hinna med allt.
Man slipper ha så många krav som tynger och ger dåligt samvete, så många människor man inte hinner bry sig om.
Man kan ta varje dag som den är och tänka både på sig själv och på andra.
Jag vill resa runt hela jorden. Vakna på morgonen och tänka ”idag vill jag vandra i Peru” eller ”idag vill jag vandra längs stränderna på Bali” eller varför inte ”idag vill jag utmed en båt och se späckhuggarna i Norge”.
Man kan ta en dag med familjen utan tänka på tvätt, matlagning, städning, inköp, post osv i all oändlighet. För kraven vi ställer på oss själva är många och stora.
Ju äldre man blir dessto fler måsten får man, för man måste ju hinna med allt och bra skall det också vara.
Jag vill vakna en dag utan alla MÅSTEN och bara ta det lugnt.
Vad skönt det skulle vara att veta – det jag inte hinner i detta livet, det gör jag i nästa liv. Då skulle man slippa stressa varje morgon för att hinna med allt man vill och ska.
Sen fler fördelar, det jag misslyckats med, det gör jag om i nästa liv och lyckas med. Om jag inte blir någon bra ekonom, trädgårdsanläggare eller mamma till o med, i detta liv, så är jag det i nästa.
För jag har ju lärt mig från tidigare liv och mina misstag.
Då var det dags igen – Tarminflammation. Det vill säga Divertikulit – se nedan. Inget vidare, lagom till Midsommar, penicilin inkl Flagyl. En av de värsta jag vet, smakar plåt i munnen. Gräsligt hemskt känns det.
Detta var andra gången i år. Senast var i mars. Jag försöker äta rätt på alla sätt! Haha rim! Men inte hjälper det. Jag borde inte vara stressad, MEN det är nog där skon klämmer till trots.
Trots jag jobbar hemmifrån och borde ha en avstressad miljö – vilket jag har. Så blir det stress, för man splittrar sin tid mellan alla hushållsgöromål, telefon med kunder, social tillvaro, gott sagt ”alla måsten”. Som egentligen inte är måsten. Men sånt man bara …..MÅSTE! Snabbsänka 59 inte SÅ farligt, den har varit högre, 180 ungefär. Det var inte roligt. Men nu vet jag när magen känns uppblåst och är allmänt kass, börjar värka lite som ökar hela tiden, magen blir öm, man blir trött o får huvudvärk. DÅ är det på gång. Lika bra ta ett läkarbesök innan de lägger in en på dropp i 4 dagar……
Glad midsommar på er – med eller utan penicilin!
Tja, det känns som om jobbet är omväxlande. Beroende på väder och vind, ute eller inne. Sömmerska, snickare, målare, trädgårdsarbetare, reseagent, hushållerska, tapetsera mm. Listan kan bli lång. En fördel att vara all-round kunnig. Men kanske lite en belastning. För man ser ALLTID något man MÅSTE göra. Och göra NU! Det innebär ingen ledig egen tid, då man rår om sig själv.
Men idag skiner solen och jag skall fånga den.
Balgö Brygga - fångar solen
Strunta i alla måsten. Nu är det lättklädd på altanen, en bok och en kopp kaffe. Tids nog är det dags för att handla, sortera tvätten… OCH i kväll blir det grillning hos bästa vännen i deras växthus. MYS!
Alltså, nu börjar man bli gammal – kändes så när man fick en PRO tidning som reklam, för att prenumenera på. VAdå pensionär? Detta kändes inte roligt. Jag är ju en sådan där som vill som kortet säger ”Jag vill inte ha pension, Jag vill ha passion” Nu börjar striden……..
Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv
Sören Kierkegaard
Tårar märker man, men om hjärtat blöder, vem ser det
Hsuh Wen
Du bläddrar just nu i arkivet för kategorin Jag.
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 