Otroligt vad tiden går. Redan dags hänga upp adventsstjärnor och börja förbereda inför julen. Det är alltid lite pyssel inför advent utöver adventsstjärnan så vill man gärna hänga upp ljusslingor i trädgården som lyser upp i vintermörkret. Förr bytte jag gardiner överallt, men under senare år har jag vissa fönster utan gardiner eftersom jag tycker vi har så fin utsikt att jag gärna vill släppa in så mycket ljus det går och njuta av det. I ett fönster byter jag dock gardiner, i vardagsrummet. Där hänger jag upp en mycket speciell gardin, rätt ovanlig. Tyget köpte vi på marknaden i Hanoi för ca 15 år sedan. Lite roligt när man hittar något man tycker om när man reser. Då hade vi redan 2008 köpt ett fantastiskt tyg i Irkutsk i Ryssland på vår bröllopsresa, tyg som jag släpade i ryggsäcken hela vägen hem från vår bröllopsresa.
Vädret har blivit kallare, riktigt isiga vindar, vilket gör promenaderna lite kortare. Men trots det, skönt komma ut på promenader.
Härligt hänga ut lakan
En fjäril som blev kvar inne och efter två veckor fick bo i en glasvas, matades med sockervatten
Ja det kan man fundera över eller rättare sagt det borde man kanske gjort för länge sedan, inte när man närmar sig 80 år. Vem tänkte på att man kan få ont i kroppen, bli lite stelare, kan få artros, se sämre, höra sämre, blir glömsk och bli dement eller få Alzheimer.
Tänk om man visste hur man kunde förberett sig inför allt detta. Kanske gjort längre promenader i snabb takt, tränat lite mer, gått på gym, simmat eller nåt än mer avancerat, vad vet jag.
Men ett vet jag nu, artros i fingrarna och i ett knä, det känns som det kommer i andra knät med. När jag går ut med hundarna och de gör ifrån sig och jag skall plocka upp, ja då är det svårt. Eftersom knät är svullet och stelt är det svårt böja sig ner och plocka upp efter dem, det är nästan så man står på huvudet. Inte speciellt smidig känner man sig. När ena höften ömmar och man skall klättra upp på en stege är det förenat med livsfara, nästan i alla fall.
Men nog om gnäll nu. Jag skall inte klaga, jag är frisk trotsa allt och jag kan gå härliga promenader med hundarna. Dock inte klättra i berg eller nåt i den stilen. Jag både hör och ser bra (med läsglasögon) Jag lever väl som vanligt, inga krämpor som behöver medicin, ja förutom medicin för Alzheimer förstås. Men även med det lever jag som vanligt – än så länge. Jag kör bil, sköter trädgården, renoverar inne om/när jag får lust. Gör gärna pannkakor eller bakar bullar till barnbarnen.
Det finns så mycket annat som är bra, jag kan fortfarande sy, även om det än tar lite längre tid och svårt trä nålen. Jag kan läsa böcker om inte texten är för liten. Har ett dubbelseende som de försökt korrigera genom sätta prissmaglas på glasögonen för det ögat det gäller. Var hos optiker för att få hjälp, slutade med en remiss till ögonläkaren. Det är mer än 6 månaders väntan. Ja, tid har man väl när man är pensionär så det går väl an.
Tänker, varför pratade jag aldrig med min mamma eller någon annan nära äldre anhörig – hur är det bli äldre? Fast vad hade det hjälp, lite mer förbered kanske, men hade man lyssnat på deras gnäll om krämpor. Nej, jag struntar i det, självklart när man blir äldre är ju kroppen inte som den var när man var ung, det är bara att acceptera. Är det inte värre än så här, så leker väl livet fortfarande.
Är optimistisk och positiv. Har tänkt bli 100 år, lovat barnen det. Den som lever får se.
Tiden rinner undan, jag som älskar att skriva får inte ens tid gå till datorn varje dag. Märkligt, att bli pensionär och tiden inte räcker till. Men sommaren försvann väldigt fort, vilket tiden gör när man är i gång var dag. Det största i sommar var väl att jag fick låna en ställning och målade huset från grunden till takbjälkarna. Jag gjorde det, det trodde jag aldrig jag skulle klara. Klänga runt på byggställning vid 76 år ålder. Men det gick. Sedan mycket bad och trädgårdsarbete samt givetvis hundarna och barnbarnen.
Hoppas på en lugn höst fram till årsskiftet i alla fall. Hyser som alla andra ett stort hopp om fred på jorden. Att Ryssland skall sluta bomba Ukraina och hota övriga västvärlden med kärnvapen. Jag upplever honom som något,….. finns inte ord för det, inte som jag skall skriva i alla fall. Det känns som om hela världen hamnat i något overkligt. Något som inte borde ske på 2000-talet.
April kom med riktigt aprilväder, från att solen värmt och man njutit ute blev det helt plötsligt vinter igen. det kom SNÖ! Fick tända brasan och njuta inne i värmen.
Soligt och varmt, upp till nästan +20 grader. Våren är här, hörde att i Uppsala hade sommaren kommit – till centrum enligt väderprognoserna.Det var minusgrader ända fram till mitten av april. Vitsippor, blåsippor m fl blommar nu. Björken har fått öron, dags klippa rosorna. Våren för med sig väldigt mycket i trädgården. Man skall gödsla gräsmattan, så lite extra gräsfrön här och där. där skatorna letat ollonborrar i jorden och man skulle kunna tro att man haft grävlingar i trädgården. Men skatorna kan även de ”plöja” upp en gräsmatta.
Här var några stormiga dagar, vågorna gick höga i Apelviken, men de trotsades av Kite-surfare. Men den stormen har dragit förbi och det är bara vår i luften
Vi besökte Öl & Wiskey mässan i Göteborg och sov över på Gothia Towern, första gången sen Coronan började om man räknar bort min födelsedag i Gilleleje i Danmark. I nästan åtta timmar vandrade vi runt alla dessa stånd med öl, rom, wiskey och mat. Tog en paus på Heaven 23 och åt en makalöst stor och god räkmacka, delade min med en bekant, för stor att äta själv, tyckte jag.
Alla tre hundarna varit hos tandläkaren och fått städat upp tänderna. Påsken har just passerat och den var i år fylld av trevliga besök varenda dag, mycket god mat och dryck samt trevligt sällskap. En hel del skogspromenad- och strandpromenader har det blivit så klart. Snart kommer jag att undvika skogen på grund av ORMAR, min fasa! Här finns gott om huggorm, vill inte utsätta hundarna för det så under den här perioden och fram till hösten undviker jag den vackra sköna skogen.
1 april till 1 november som det är snart, ja under den tiden har det hänt mycket. Det mesta positivt. Vår Stacy fick tre underbart fina och friska valpar i början av maj. I och med det blev vi ju i ytterligare en karantän, dvs både Corona och valpar. Under tiden vi har små valpar kan vi inte ta emot folk, eftersom valparna skall inte utsättas för smittorisker. Vi firade dock midsommar med grillning och poängpromenad som sig bör. Vi fick vårat två sprutor mot Coronan, blev inte sjuka av den.
Sommaren var fin och det var skönt, vi badade mycket, var utomhus väldigt mycket, valparna kunde vara ut i hagen nästan hela dagarna. Sommarn liksom bara försvann. Valparna flyttade. Jag fyllde år, 75 år. Maken och jag åkte till Gilleleje i Danmark i fyra dagar. Helt underbara dagar med strålande väder och långa promenader. Gjorde en avstickare till Själlands Udde som jag för otroligt länge seglade igenom vid en kappsegling, Själland Runt. Märkligt nog behövde vi inte visa upp våra Corona pass när vi åkte in i Danmak.
Vi kom in i september och fortfarande bra väder och vi badade Härligt vatten, bra temperatur och klart vatten. Inga maneter, Plötsligt är september över och vi går in i oktober. Vi har haft biljetter till Mamma Mia på Rondo i Göteborg, köpta i augusti 2019, nu fick vi äntligen gå och se den showen, garanterat det bästa jag sett någonsin. Vi satt vid bord runt fontänen mitt på golvet, man var liksom med i själva föreställningen. Avslutade denna underbara dag/kväll med att sitta på 7:de våningen på Scandic Rubinen vid Avenyn och ha en fantastik kväll med utsikt över Göteborg.
Nu går vi strax in i november. Vi hoppas på valpar i mitten av december eftersom vår Lisa är parad med Marley.
En innesittardag, men sitta och sitta!? Nja, jag började göra marmelad. För ett år sedan såg barnbarnet, då snart 5 år och jag på två filmer om Paddington. I 2:a gör han, Paddington apelsinmarmelad när han är i fängelset. Vi blev så sugna på marmelad att jag genast satte igång med att göra marmelad. Alltså jag blev nästan kär i denna söta lilla björn från Afrika. Vilken fin film det var. Sagt och gjort marmeladen blev väldigt god. Så varför inte göra marmelad i år med. Full fart i köket! Blev god marmelad, men lite lös tyckte kanske jag, så nu blir det en sats marmelad till.
Började på Trettondagen, uruselt blåsigt och kallt OCH fint duggregn som övergick till att se ut som snö. Sen kom det till och med flingor. Så dagen efter är det snö på gräsmattorna och fruset lite isigt på vägarna. Samt det är kramsnö! Hundarna fick sina tassar fulla med snöbollar, vilket slutade med en liten varm dusch på tassarna när de kom hem.
Lördagen den 9 januari var en underbar dag, soligt och det blev varmt, dimman steg från de kalla åkrarna. En sådan dag kan man inte undgå utan att bada. Tänk bada när det är +3 i vattnet och +2 i luften och snön ligger på bryggan. Åkte ner till bryggan i badrockar och ner i vattnet. Det var ett skönt dopp! Vi kunde stå i badkläderna på bryggan och torka i solen. Efter badet hem och duka upp en lunch på altanen, vad passade bäst en sådan dag, om inte en silltallrik med tillbehör. Skön gå in sätta sig vid brasan sedan. WOW vilken dag!
Helgen fortsatte med lite frusen snö, tillräckligt för att barnbarnen kunde åka pulka i backen. Jag själv tog en promenad med alla tre musketöserna, Stella, Stacy och Lisa i skogen. Hittade den största trävälta jag sett. Men snön försvann och vid promenaden i ”vår” skog var det bara grått och ingen snö, inte heller is på dammen.
Nu är det ett nytt år, förra året präglades av Corona hela året med restriktioner om vad man skulle göra, vad man inte skulle göra. Det var tuffa tag, men vill man leva, vill man bli av med Coronan är det inget att be för. Man måste själv se till att sköta sig både för sin egen och även för andras skull.
Nyårsfest var det inte tal om, nej man firade i lugn och ro när nya året kom. Faktiskt tror jag många som gojrde det, dvs firade in nyåret på Tu man hand uppskattade det. Det här året har nog förändrat en hel del. Vi reser inte utomlands – fast en del höjdare inom politiken åkte både till fjällen och Kanarieöarna. Vad säger det om deras trovärdighet, när de avråder, nästan förbjuder svenska folket göra resor, Tja säg det ni?!
Vi firade på Tu man hand. En fantastiskt god Meny för kvällen och med mycket god dryck till det. Vi njöt och hade det väldigt bra. Värre var det våra hundar, främst den äldsta Stella. Hon är rädd för smällare och raketer, har blivit bättre med åren. Men i år blev hon rädd, som troligen hon inte är ensam om. Det är många hundar, men även andra djur, tama som vilda, som mår illa. Hundar som springer iväg av rädsla, Fåglar som skräms till döds. Jag vill nog se ett stopp på detta.
December månad gick fort, lagom till Lucia kom yngsta barnbarnet, en flicka. Vädret var okey och vi badade till Lucia, 21 december och sedan till julafton. Vi hade gjort en lagom härligt stor jullunch till oss och hade julklappsdelning och mys tillsammans med dotter o hennes familj. Den lilla hon sov sig igenom julafton. Märkte inte jultomten som kom och lämnade en påse julklappar vid dörren – corona gjorde att han kom inte in. Därefter åkte vi hem och hade en skön julaftonskväll. Vi har alla haft karantän i stort sett ett bra tag och kunde därav träffas lite.
Vi gillade Julkalendern Mirakel i år. Varje morgon tog vi vår frukost vid TV, kunde inte missa den. Vädret började bli slaskigt o grått. Hundarna fick ta en dusch var gång de varit på promenad, de var lindrigt sagt grusiga små troll. Speciellt den dagen vi gick över strandängarna, vill till att ha bra skor på sig. Tre svanar simmade längst in i viken. På den lilla halvön som sticker ut stod många vita fåglar. Svanar… nej de brukar inte stå så. Tog en bild och zoomade upp, det var hägrar, säkert över 20 stycken stod som på parad.
Juldagen var strålande sol, vi borde badat, men hann inte. Lite snö kom men blev snabbt slask. Såg på promenaden en dovhjort hoppa över gärdesgården. Senare tog vi sen lunch ute på altanen just innan solen gick ner. Avslutade dagen med ett parti 500.
Tur att vi har hundar, de sysselsätter mig en hel del. Det är pälsvård och det är promenader, lek och annat. Efter jag borstat tänder och tvättat mig, sitter de på kö för att få komma upp på bänken. Så klart en godis. Sen tandborstning, nåt de hatar. MEN tandcremen är god, för att inte tala om Cocosoljan den ÄR så god. Men att hålla huvudet still vid tandborstning, glöm det matte!
Stacy, Stella och Lisa —- rätt lika varandra
Promenader långa och snabba, här gäller det få ner vikten lite också. så mellan 10-11 min/km då är jag nöjd. Blir t o m svettig. I de fallen och om det inte stormar, då byter jag direkt till baddräkt och åker de få minutrarna ner till bryggan och hoppar i havet.
Mer sysselsättning, baka och laga mat. Bakar bullar, gör Småländska kroppkakor, gör en hel del husmanskost. Kålsoppa med frikadeller, ärtsoppa, laxsoppa, pannbiff o lök, fläsk och bruna bönor osv. Det är väldigt gott och roligt.
Något som retar mig är att cyklister inte vet hur man använder sin ringklocka. Jag tror att de flesta, i alla fall nyare, cyklar har ringklocka. Den är till för att använda.
Jag går väldigt ofta ut och går på en gång- och cykelväg med våra hundar, ibland går jag med en, ibland alla tre. Jag har även varit ute och gått mycket på med mina barnbarn. Vad som stör mig är då alla dessa cyklister som ljudlöst kommer upp i sidan på mig. Det har vid ett flertal tillfällen att jag nästan blivit på cyklad. Man går ju inte spikrakt, har man småbarn med sig kan det bli lite snedsteg åt sidorna, har man hund så är det inte ovanligt hundar ser nåt till höger och givetvis går åt det hållet. Kommer det då en cyklist som inte hörs, ja de kan cykla på ett barn eller hund, de kan cykla in i hundkopplet. Ingen rolig situation.
Allt det kan undvikas om de ”plingar” på ringklockan eller om de inte ha någon så Tjoa ropa Hallo, eller vad som helst.
Cyklister gör er hörda så undviker man olyckor. Senast idag hade jag ett par cyklister som ljudlöst fanns vid sidan. Men jag hade t o m två män som tjoade glatt. Det är otroligt ovanligt! Skulle tro att max 10 % gör sig hörda. Sämst är de som kommer på sina snabba träningscyklar och bara visslar förbi. O de är många!
Du bläddrar just nu i arkivet för kategorin Promenader.
Monica GH bloggar om allt och inget
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 