Glädjen är inte
bara smittsam utan den är
också ett läkande
medel mot krämpor,
psykiska såväl som
fysiska.
Så glöm inte att
som ett vitaminpiller ta din
dagliga dos
nonsens.
odla till fåniga
jag och låt det porla fram ur din
smärtas torra
källa.
Och njut av ljudet
av ditt eget skratt.
Då var det dags igen – Tarminflammation. Det vill säga Divertikulit – se nedan. Inget vidare, lagom till Midsommar, penicilin inkl Flagyl. En av de värsta jag vet, smakar plåt i munnen. Gräsligt hemskt känns det.
Detta var andra gången i år. Senast var i mars. Jag försöker äta rätt på alla sätt! Haha rim! Men inte hjälper det. Jag borde inte vara stressad, MEN det är nog där skon klämmer till trots.
Trots jag jobbar hemmifrån och borde ha en avstressad miljö – vilket jag har. Så blir det stress, för man splittrar sin tid mellan alla hushållsgöromål, telefon med kunder, social tillvaro, gott sagt ”alla måsten”. Som egentligen inte är måsten. Men sånt man bara …..MÅSTE! Snabbsänka 59 inte SÅ farligt, den har varit högre, 180 ungefär. Det var inte roligt. Men nu vet jag när magen känns uppblåst och är allmänt kass, börjar värka lite som ökar hela tiden, magen blir öm, man blir trött o får huvudvärk. DÅ är det på gång. Lika bra ta ett läkarbesök innan de lägger in en på dropp i 4 dagar……
Glad midsommar på er – med eller utan penicilin!
Ja, det regnade i natt och det blåste verkligen. Hela förmiddagen var det si o så med vädret. Inget som tilltalade mig att krypa längs dammen och gräva. Men sedan klarna det upp och givetvis är man på stan och handlar då. Nu är klockan snart halv sju och det går mot kvällen. Men jag funderar – skall jag byta om och lägga mig och gräva kanterna en stund. Lite kan man hinna med innan det är kväller – Eller?
Ja, min nya blogg hittar du här:
http://monicaghs.wordpress.com
Här finner du mina tankar, foto, reserberättelser och mycket annat
Ja, det blev inte fiskarna som fick första doppet i dammen det blev James. Han började att gå utmed kanten – vi lket han inte fick. Sen simmade han tvärs dammen och ville i igen, Men då var det stopp! Han får INTE vara i dammen.
Vårt dammprojekt går vidare. Gummiduken på plats, fyllt på med vatten. Näckrosen har fått växa till sig i en stor tunna. Fiskarna (5 st) som levt i ett akvarie i snart 2 år sedan vi fiskade upp dem ur vår lilla damm där vi bodde tidigare, har nu blivit utsläppta i vår stora damm. Trots att vattnet fortfarande är grumligt av lera/sand/jord-blandningen som inte sjunkit till botten än.
Dags för att sätta ut näckrosen på djupet. Men hur gör man det utan att den välter upp o ner när man släpper den. Jo, man tar på sig badbyxor och går ut i dammen med den. Där simmar nu dessutom 8 nya guldfiskar runt. Maken ut i dammen, vill inte vara sämre än James (hunden) som simmade längs dammen när den var fylld med vatten. Nu sprang han runt dammen o skällde på husse som simmade längs den, han ville givetvis vara med – Men icke, en gång räcker. Får se om en gång räcker för Husse.
I höstas grävde makens brorsöner upp för dammen, ett stort hål i trädgården. Det såg bra ut. Men dammduken dröjde, hösten kom följdes av vinter. Våren kommer och ingen dammduk. Arbetet stod liksom still. Men nu för ett par dagar sedan fick vi vår dammduk – alldeles för stor. Vi behövde 60 kvm och köpte 90 kvm. Så det finns till en damm till nu. Men duken lades i dammen och vi började fylla i vatten. I en stor tunna står den vita näckrosen och väntar på att bli planterad.
Men vad ser man när dammen fylls mer o mer med vatten. Nivåskillnaden i trädgården var större än tänkt. Det blir till nya planeringar för att lösa det, höja ena sidan, plana ut i den andra. Solen gasar och värmer på ryggen när jag ligger och kantskär runt dammen. Resultat blir små små vattenblåsor hela ryggen. Men dammen blir bättre och bättre. Men än finns det mycket kvar att göra, måste få hem skiffersten och torvblock. Växterna är det sista som kommer i, först omgivningen.
Det är hur roligt som helst. Inne i källaren står akvariet med 6 guldfiskar som längtat i 2 år på att få komma ut och simma i en damm igen.
Jag håller på att sätta ihop en ny blogg på wordpress – mina tankar och upplevelser i Vietnam. Med en del fot och resetips. Den kommer inom kort under: Monica GH bloggar om Vietnam
Följ min Vietnamblogg, full med mina upplevelser, tankar och bilder från resor i Vietnam. Du får kanske inspiration till att upptäcka Vietnam du också.
Bilder kan säga mer än ord – Mer att läsa kan du göra på min specialblogg: http://monicaghs.wordpress.com/
Bra kunna kolla vädret innan man klär sig på morgonen och planerar dagen!
Diana Gabaldon
Jag höll på att få separationsångest när min bok närmade sig slutet och bara 125 sidor kvar av 1052 sidor. Då, när man trodde detta var slutet på en historia som började redan med första boken 1992 DÅ händer det saker som sätter allt man trott ur spel. Nu kommer jag att gå med väntan tills nästa bok kommer. Det tog 3 år för ”Som ett eko” att bli klar för Diana Gabaldon. Hur länge skall det ta för nästa bok? 7 böcker har jag läst, hur många skall det bli? Visst historian kan tyckas lite lagom knäpp, Claire ramlar av misstag på 1940-talet mellan stenarna just när solen stod i rätt fas. Hon rullar för slänten och vaknar på 1700-talet. Men hon lär sig gå mellan tiderna och har familj på 1700-talet, fd man på 1940-talet. Det föds barn och man förflyttar sig mellan Skottland, Frankrike och USA. Nu sist handlar mycket om kriget mellan England och USA. Vilket slut Claire redan vet – givetvis sedan historieböckerna.
Osannolik historia – eller inte?!
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 