I morgon är sista dagen, dvs överlämningsdagen av vårt radhus till de nya ägana. En barnfamilj, de får det bra. Bara att öppna grinden och gå rakt fram 5 meter till gungorna. Många barnkompisar i närheten.
Nu har jag varit där en sista gång och sett över städningen, plockat ner lampor – sen gått ut och låst dörren för sista gången. Trodde det skulle vara vemodigt, men det kändes mer än bra, det var underbart. Vi var nog redo för att ta ett nytt steg.
Min väninna tog ledigt från jobbet i måndags och hjälpte mig hela dagen att städa. Vi tvätta fönster, köksskåp, badrum, torkade golv, rengjorde ugnen och vi gjorde det och det. Kändes nästan som om det aldrig tog slut. Men igår städa jag det sista, torkade golven (igen). Så nu hoppas jag att det godkänns.
När jag kom hem sent i går, klockan var nästan 22, mannen hade kommit hem lite tidigare, tog vi lite att äta, sen syndade vi igen, med varsin öl o en gammeldansk. Somnade gott, glömde ställa telefonen på väckning, kom för sent till jobbet. Men idag känns det så skönt! Ingen mer stress mellan husen.
Nya projekt, tapetsera vårt blivande klädrum, montera 4 meter garderober. Komplettera köket med skåp och bänkar. Ordna till en ”riktig” tvättstuga. Men det är roligt.
Här finns underbara promenadstråk, i vildvuxen skog, små dammar, berg att klättra i, utsikt över havet, härliga stränder och allt inom 10 minuters promenad. Kan man ha det bättre?
Monica GH´s Blogg 