Archive for the ‘Jag’ Category

h1

Måla tak!

03 augusti 2010

I helgen som gick fick jag äntligen ”tummen ur”! Kökstaket blev målat. Det var GRÅTT innan, men att det var SÅ grått hade jag inte sett. Vi har kompletterat köket med skåp och bardisk, tapetserat. Men taket trodde vi var OK, men icke. De var GRÅTT!

Tejpade upp papper och täckte alla skåp och bardisken, lade ut tjockt papper på golvet. Sen var det att börja mål. Nu syntes det hur grått taket var när jag började måla.

Men en dragning räckte inte det syntes tydligt. Medan kökstaket torkade drog jag halltaket. Enklare att täcka, bara golvet, för här skall tapetseras sen. Men lamporna gick inte få loss. Lite strul men det gick. Här var det lättare för det var vit färg från början.

En andra strykning på kökstaket. Klockan början bli mycket svårt se lamporna är nerplockade. Över 7 timmars arbete, trött och målarfärg lite här o där. Kvällsrunda med James. In i duschen, sen en kopp te och TV.

Söndageftermiddag, dottern kommer: ”Det är ojämnt randigt i taket!” ”VA?” Sant, nu i dagsljuset syns det. Just börjat dra ner pappren som täckte skåpen. Upp med dem igen och en TREDJE dragning. Nu får det räcka!

Men klar är jag inte med helgens jobb, nu är det dörrposterna på fyra dörrar i hallen som skall målas. Dagen går. Äntligen dags för att göra rent målarverktygen.

James ligger i TV-rummet och skäller vill ha uppmärksamhet. Går till honom, han kan inte ställa sig upp. Problem med bakbenen. Pysslar om  honom och ger honom medicin. Efter en halvtimma får han lite att äta och vi tar en mycket kort kvällsrunda.

Sen läge för duschen och en kopp te. PUST! Vilken helg. kroppen värker!! Men ack så skönt – ett vitt tak i köket!

h1

Utlåst från bilen på Hajen!

03 augusti 2010

Vissa dagar är bara inte bra dagar! Som igår, brorssonen ringer och säger att de kommer tidigare än beräknat, redan vid lunch. OK! Inga problem. Kör till Cheapy för att köpa ”hönsnät” samt pålar för att sätta upp staket. Skall passa exet´s sambo´s hund från i morgon. Hon rymmer genom fårnätet som sitter mot åkern.

Alltså in på Cheapy, handlar ett par rullar nät och ett antal stolpar. Till Hajen för att handla. Självscanning, in snabba ryckt. Inga fickor på kläderna. Plånbok, mobil och nycklar i handen samt inköpslista.

Kommer till kassan med all mat packad i kassen och plånbok och mobil. Men var är nycklarna????? Får ställa vagnen i kassan, in i butiken och leta. Får hjälp av en väninna, hennes dotter och sambo. Men det finns inga nycklar.

OK får gå till bilen och skall få skjuts hem av väninnan. Kollar bilen. Vad sitter i bilen? Nycklarna så klart i tändningslåset. Tja, utstängd. Ringer sonen som kommer och kör mig hem de där 9 km.

Går in och sätter maten i kylskåpet, brorsonen från huvudstaden med flickvän har kommit. ”Hej, hej, jag kommer snart igen!”.

Sonen kör mig tillbaka till stan och bilen. DÅÅÅ slår jag händerna för ögonen NEJ NEJ NEJ! Jag glömde extranyckel hemma!

Men maken är i stan på apoteket. Ringer honom, ok säger han, jag är på apotek Kronan, det på hörnet. Visst, sonen kör mig dit och jag går in. Ingen man där inte. Ringer honom igen. Jo men han väntar där. Men han var på nya apoteket (på hörnet) vid parkeringshuset. Men han kommer med sin bil och hämtar mig.

Vi åker hem. Senare på dagen kör brorsonen mig till stan. Han och hans flickvän skall hälsa på farfar. Tillsammans tar vi en fika på Kurorten, sitter ute i solen, känner lukten från tång och njuter av de sköna vindarna. Fikat var dyrt men väldigt gott.

Kör till Hajen, men jag glömmer visa var han skall svänga, så vi kör förbi, får ner till den stora 5-vägs rondellen och tillbaka till Hajen. Äntligen kan jag öppna min bil och köra hem.

Grillning på kvällen, maken fixar. Jag avreagerar mig genom att slå ner stolpar och fästa upp hönsnätet, skadar givetvis benet och blodet rinner. Men vadå?

God mat och lite vin. En härlig dag!

h1

Skofobi – gör din egna sko

20 juli 2010

Jag en ”skodesigner” på kul – kolla in och rösta på mina skor

http://nelly.com/designyourshoe/?obj=UdllyzN30wHWxHOmxqaJuDaxGPIeOIFgjpHWeSMbERx1WAcJq1Sb

h1

Godis i soppåsen

19 juli 2010

Jag har slutat äta godis! Jag skall inte äta godis! Jag skall inte köpa godis! Ändå köper jag godis! Ändå äter jag godis!

Idag när jag handlade, stanna jag vid godishyllorna och köpte smågodis för ca 20 kr. Redan på väg till bilen började jag äta. Var hungrig. I bilen hem åt jag godis. När jag packa upp varorna åt jag godis. Sen hade jag ett uppehåll när jag klippte häcken. Men sedan när jag började städa tog jag fram påsen igen. Men nu börja jag må illa, påsen låg där och lockade.

Men jag slängde påsen och resten av godiset i soppåsen. Nu får det räcka! Nu har jag definitivt slutat äta godis! Det är INTE gott, det är INTE nyttigt – jag mår illa!

h1

Morgontwitter

19 juli 2010

 05.15   Trött överväger att sova längre och börja jobbet senare

06.00   Nej, går inte sova upp, snabbdusch, frukost en godisbit till James 

06.48   Vevar ner markisen, plockar några luktärtor, in i bilen, stress, glömmer  mobilen i hallen. Tillbaka in i huset, ut till bilen

06.53   Tomt på bilar, har alla semester?

06.57  2 stycken överkörda igelkottar – usch stackars dem!

07.03   Svänger in till jobbet. Väska, portfölj, nycklar, mobil och blommor.  Tappar blommorna, får plocka upp dem.

07.10   Startat datorn, hällt upp kaffe – dagen kan börja! Skit glömde firmatelefonen hemma.

h1

Jämlikar

10 juli 2010

Funderar på olikheter. Kvinnor och män, döttrar och söner, farföräldrar och morföräldrar. Det blir märkligt nog förändringar mellan dessa parter, oavsett man vill eller ej. Man värderas olika. Jag förstår inte hur och varför? Det är skillnad i jämlikheten mellan generationer och det blir klyftor, varför? För  umgicks generationer mer och jag tror det var bra för alla, inte minst för barnen. Man lärde sig tidigt att respektera och ta hänsyn till varandra. Personligen tycker jag det brister en del där. När man är ute och reser framför allt i Asien ser man skillnaden. Där respekteras de äldre med vördnad även av den tuffaste killen och/tjejen.

No connection – no care! Vissa umgås man med, andra utnyttjas. Vissa glöms bort och andra glöms aldrig. Vad är det som gör detta?

Tack och lov för att man alltid har bra kontakt med sina närmaste – det är jätteskönt! Eller har man det? Who knows? Tankar på lördagskvällen i väntan på att det skall bli svalare och dags för en kvällspromenad med kvällens cavalier: James Bond.

h1

Livskvalitet

09 juli 2010

Vad är livskvalitet för dig?

För mig är det mycket som är livskvalitet.

 Gå promenad tidigt på morgonen med James (hunden). Gå cykelvägen mellan åker och äng, ner mot strandängarna där bruna kor med kalvar och kvigor betar, ligger och njuter i gräset. Strax intill betar mufflonfåren, på långt håll ser du ut som rådjur. Soldiset ger vika och solen börjar värma.

Smörblommorna lyser upp bland alla övriga ängsblommor, svalorna flyger kors och tvärs i luften. Lite längre bort på strandängen betar kanadagässen. En hare skuttar iväg framför mig. Till och med göken är vaken och  galer i väst – bra då blir det  fest!

Vi klättrar över gärdesgården kommer upp bland sommarstugorna. Möter en kvinna som hämtar sin tidning i morgonrock ”Godmorgon”.

Går till stranden låter James gå ut i vattnet och han krafsar snart upp en sten som han bär med sig tills vi möter en hundägare som har en liten charmig tik, knappt årsgammal. Kärt möte mellan hundarna. Då släpper han sin sten. Över kullen och är snart hemma igen, efter ca 45-50 min promenad. Tar in tidningen på vägen.

Dags för frukosten ute på altanen, läser tidningen ser ut över åker och äng ner  mot havet vid strandängarna – Kan man ha det bättre? Jag tror inte det!

En lite del i mitt liv som jag kallar livskvalitet.

h1

Saknade personer

22 februari 2010

Tänk vad livet är konstigt. Ena dagen är allt som det skall, andra dagen saknas en person. Man söker och söker, men hittar ingenting. Som uppslukad av jorden. Det märkliga är att man tycker livet borde stanna, för en själv har det stannat. Men livet runt omkring fortsätter som om ingenting har hänt. Folk går till jobbet, till fester, åker på semester – märker de inte nåt? Att en saknas! En är borta. Var finns den?

Barnen går till skolan, skrattar och leker. Hur kan de skratta när jag gråter? Man fortsätter sökandet, men finner fortfarande ingenting. Det finns personer som varit borta i flera år. Släkt och vänner vet inget. Har inget. Kan inte sörja, för de vet ju inte. Vet inte om personen i fråga bara hade tröttnat och gett sig iväg. Det går att bara försvinna till ett annat land. Det gör det. De vet inte heller om personen råkat ut för en olycka. Det är detta som är så hemskt, som en avgrund, att inte veta.

Har man bara ett svar, vet man bara vad som hänt. Kan man med tiden acceptera. Men vet man inget kan man inte acceptera, man fortsätter att hoppas. Hoppas att en dag står min vän där! Hoppet är det sista som överger människan – så sägs det! Fortsätt att hoppas!

h1

Vinet försvann – nästan!

06 februari 2010

I mattaffären hade de något de kunde rekommendera till vinfläckar, även om de var högst tveksamma på om det skulle hjälpa. Men jag köpte flaskan, nästan 100 kr. Hem och lade gamla handdukar under mattan. Följde instruktionerna, spraya över alla fläckar, mycket sprayande. Sen lite gnuggande, därefter vatten, vatten.

Tveksam titta jag på min matta. Nja, kanske det hjälpte. Men, dagen efter var faktiskt vinfläckarna borta. Men kanske den vita delen av mattan var aningen grå. Men inte värre än att jag kände YES, jag kan ha kvar mattan!

h1

Vin över allt!

01 februari 2010

Efter att städat nästan hela dagen, bortsett från två sköna promenader med James i snön så skulle jag unna mig en härlig kväll framför TV med en bra film. Började med en varm o skön dusch. Härlig lotion och hårvård. Förbereder en bricka med te, ostkex och ett glas rött.

Bär in brickan till TV-rummet, då hander det som inte får hända. Glaset med vin kanar av brickan, faller ner i tallriken med ljus och SPLACH. Vinet rinner över bordet, ner på min nya fina matta. Glassplitter överallt. Helt förstenad tittar jag på min matta. Nya fina snygga matta full med vin. Vaknar upp, ut med hunden ur rummet, risk för glas i tassarna. Ut i köket tar en handduk o disktrasan. Försöker hejda att mer vin rinner från bordet o ner i mattan.

Dammsugarn och golvmoppen fram. Allt glas måste bort ur mattan och från golvet. Vad gör jag med mattan? Ringer sonen som kollar på datorn. Recept  salt hjälper. Ett helt paket går åt. Diskar tallriken för ljusen, torkar bordet och röjer undan. Sen efter lång tid är det äntligen dags för film o fika. Då är teét kallt, några kex mjuka o degiga av vin. Tja, det blev en bra  kväll till sist ändå.

Men ”skit” va sur jag är för mattan. Får ringa butiken för tvättråd i morgon.