Ja det kan man fundera över eller rättare sagt det borde man kanske gjort för länge sedan, inte när man närmar sig 80 år. Vem tänkte på att man kan få ont i kroppen, bli lite stelare, kan få artros, se sämre, höra sämre, blir glömsk och bli dement eller få Alzheimer.
Tänk om man visste hur man kunde förberett sig inför allt detta. Kanske gjort längre promenader i snabb takt, tränat lite mer, gått på gym, simmat eller nåt än mer avancerat, vad vet jag.
Men ett vet jag nu, artros i fingrarna och i ett knä, det känns som det kommer i andra knät med. När jag går ut med hundarna och de gör ifrån sig och jag skall plocka upp, ja då är det svårt. Eftersom knät är svullet och stelt är det svårt böja sig ner och plocka upp efter dem, det är nästan så man står på huvudet. Inte speciellt smidig känner man sig. När ena höften ömmar och man skall klättra upp på en stege är det förenat med livsfara, nästan i alla fall.
Men nog om gnäll nu. Jag skall inte klaga, jag är frisk trotsa allt och jag kan gå härliga promenader med hundarna. Dock inte klättra i berg eller nåt i den stilen. Jag både hör och ser bra (med läsglasögon) Jag lever väl som vanligt, inga krämpor som behöver medicin, ja förutom medicin för Alzheimer förstås. Men även med det lever jag som vanligt – än så länge. Jag kör bil, sköter trädgården, renoverar inne om/när jag får lust. Gör gärna pannkakor eller bakar bullar till barnbarnen.
Det finns så mycket annat som är bra, jag kan fortfarande sy, även om det än tar lite längre tid och svårt trä nålen. Jag kan läsa böcker om inte texten är för liten. Har ett dubbelseende som de försökt korrigera genom sätta prissmaglas på glasögonen för det ögat det gäller. Var hos optiker för att få hjälp, slutade med en remiss till ögonläkaren. Det är mer än 6 månaders väntan. Ja, tid har man väl när man är pensionär så det går väl an.
Tänker, varför pratade jag aldrig med min mamma eller någon annan nära äldre anhörig – hur är det bli äldre? Fast vad hade det hjälp, lite mer förbered kanske, men hade man lyssnat på deras gnäll om krämpor. Nej, jag struntar i det, självklart när man blir äldre är ju kroppen inte som den var när man var ung, det är bara att acceptera. Är det inte värre än så här, så leker väl livet fortfarande.
Är optimistisk och positiv. Har tänkt bli 100 år, lovat barnen det. Den som lever får se.
Sedan maj 2024 har jag haft problem med inloggningen. Nu har jag äntligen löst problemet så nu tror jag det skall fungera – hoppas jag.
Resumé: 2024 är slut och det var skönt. Det året har varit kantat av problem, varit läkarbesök, veterinärsbesök och bilverkstäder hela tiden. Började redan i januari med veterinärsbesök för dålig mage. Därefter var det en av tikarna som lyckades dra en söm från en kudde. Hon fick läggas in och veterinären röntgade och mycket riktigt där låg en tygremsa i tarmen. Efter lavemang kom den ut, 75 cm lång. Man kan undra hur hon lyckades få in den.
Därefter blev en tik dålig i magen, förmodligen nåt hon ätit ute. Blev inlagd ett par dagar tills magen var bra igen. Därefter tandläkarbesök för Lisa och dra några tänder, blev två besök
Sen blev det fram i augusti en av dem fick analsäcksinflammation. Den två tikar som fick läggas in, en var dålig i magen, orsak??? Den andra hade livmoderinflammation och fick opereras omgående. De låg inne tre dagar på olika avdelning. Men rastplatserna var intill varandra med stängsel mellan. Så de kunde träffas lite trots allt. Inte slut med detta. Det blev analsäcksinflammation för den yngsta igen. Blev 4 besök innan det var klart. Då bestämde vi att nu får man operera bort hennes analsäckar. Vilket skall ske i slutet av januari.
Min gamla SAAB som alltid gått bra, utan problem, fick problem efter att vi fick aktivera en ny nyckel eftersom den gamla nyckel var borttappad. Efter det började problemen. Displayen ”sa” nyckel ej installerad, gå till verkstad. Vilket jag gjorde, de hittade inget fel. Men felet var att varje natt tog batteriet slut. Vi kunde ladda det flera dagar och köra. Men dagen efter inget batteriet. Sommaren gick och bilen stod still. Det tog många turer hos en annan verkstad, först i höstas fick de kläm på hur de kunde lösa problemet. Nu går den, men jag känner en viss oro trots allt.
Jag skrev läkarbesök också, min man har haft problem med ett öga. Det bestämdes i våras att han skulle opereras i Lund. Många turer till Lund för undersökningar och förberedelser så blev det en hornhinnetransplantation i början på december. Flera återbesök till Lund, sen Halmstad. Operationen är lyckad och nu har han fått syn så bra att han kan få köra bil igen.
Slut på gnällandet. I stort sett var det trots allt ett mycket bra år för oss. Min dotter bjöd in till en kusinträff, hemma hos os. Det var min bror och jag samt våra barn och barnbarn. Vi blev 24 pers till frukost och 10 nattgäster hos oss. Väldigt lyckat och roligt.
Själv hade jag problem med talet i våras, men det blir ett eget kapitel om det. Nu hoppas jag att 2025 blir ett bättre år för oss och att vi alla får vara friska
Precis som om det inte räcker med allt som ben/höft, proppar i lungan, vattenpöl i ögat och corona. Nu är det postcovid, också, dvs trött,ingen energi OCH håravfall. Alltså tappar hår, säkert tappat minst 1/2 av håret om inte mer.
Trött på allt etta. Känner mig helt frisk, trots lite trött o andfådd. Men frisk o kry. Gick 20 000 steg häromdagen.
Tiden rinner undan, jag som älskar att skriva får inte ens tid gå till datorn varje dag. Märkligt, att bli pensionär och tiden inte räcker till. Men sommaren försvann väldigt fort, vilket tiden gör när man är i gång var dag. Det största i sommar var väl att jag fick låna en ställning och målade huset från grunden till takbjälkarna. Jag gjorde det, det trodde jag aldrig jag skulle klara. Klänga runt på byggställning vid 76 år ålder. Men det gick. Sedan mycket bad och trädgårdsarbete samt givetvis hundarna och barnbarnen.
Hoppas på en lugn höst fram till årsskiftet i alla fall. Hyser som alla andra ett stort hopp om fred på jorden. Att Ryssland skall sluta bomba Ukraina och hota övriga västvärlden med kärnvapen. Jag upplever honom som något,….. finns inte ord för det, inte som jag skall skriva i alla fall. Det känns som om hela världen hamnat i något overkligt. Något som inte borde ske på 2000-talet.
Förra hösten fortsatte jag med att bada nästan varje dag till vi kom in en bit i november. I december blev det ofta bad också, i alla fall varje vecka tills vi kom fram till april. Därefter kom våren och sommarn och då badade man så fort det var bra väder, hela sommaren var det sköna bad.
Men sen kom hösten , fortfarande varmt och skönt i havet för en simtur. Men ingen höst utan stormar och regn, så när havet skummade eller regnet vräkte ner blev det inga bad. Nu i slutet av oktober har jag försökt bada nästan varje dag, i alla fall några gånger i veckan. Vattnet har en temperatur på +9 – 11 grader fortfarande, trots vi är inne i första veckan av november.
Det blir spännande att se om jag klarar att bada ännu en vinter, om vi får is och man får gå ner i en isvak och sätta sig. Hur som helst, inte trodde jag att jag skulle vinterbada. Jag som helst ville ha +22 grader.
1 april till 1 november som det är snart, ja under den tiden har det hänt mycket. Det mesta positivt. Vår Stacy fick tre underbart fina och friska valpar i början av maj. I och med det blev vi ju i ytterligare en karantän, dvs både Corona och valpar. Under tiden vi har små valpar kan vi inte ta emot folk, eftersom valparna skall inte utsättas för smittorisker. Vi firade dock midsommar med grillning och poängpromenad som sig bör. Vi fick vårat två sprutor mot Coronan, blev inte sjuka av den.
Sommaren var fin och det var skönt, vi badade mycket, var utomhus väldigt mycket, valparna kunde vara ut i hagen nästan hela dagarna. Sommarn liksom bara försvann. Valparna flyttade. Jag fyllde år, 75 år. Maken och jag åkte till Gilleleje i Danmark i fyra dagar. Helt underbara dagar med strålande väder och långa promenader. Gjorde en avstickare till Själlands Udde som jag för otroligt länge seglade igenom vid en kappsegling, Själland Runt. Märkligt nog behövde vi inte visa upp våra Corona pass när vi åkte in i Danmak.
Vi kom in i september och fortfarande bra väder och vi badade Härligt vatten, bra temperatur och klart vatten. Inga maneter, Plötsligt är september över och vi går in i oktober. Vi har haft biljetter till Mamma Mia på Rondo i Göteborg, köpta i augusti 2019, nu fick vi äntligen gå och se den showen, garanterat det bästa jag sett någonsin. Vi satt vid bord runt fontänen mitt på golvet, man var liksom med i själva föreställningen. Avslutade denna underbara dag/kväll med att sitta på 7:de våningen på Scandic Rubinen vid Avenyn och ha en fantastik kväll med utsikt över Göteborg.
Nu går vi strax in i november. Vi hoppas på valpar i mitten av december eftersom vår Lisa är parad med Marley.
Äntligen så kom det vi alla väntat på. Det otroligt fina och underbara vinterdagarna. Med under -10 grader på morgonen, för att stiga till behaglig temperatur runt -3 till -5 grader på dagen. Strålande sol som värmde och vindstilla. Vad kan man göra sådana här dagar annat än att njuta.? Åka skridskor på havet och/eller ta ett dopp i isvaken vid bryggan.
Det blev en dag med dopp i havet. Nere vid bryggan var det så mycket bilar att man kunde knappt vända där. Stranden full av vinterklädda människor som tog på sig skridskor och ut på isen, fin is som blänker i solen. Där kommer jag iklädd mysbyxa och tjock tröja, under det en baddräkt. Det var många som höjde på ögonbrynen, tänkte säkert ”vilken toker”, bada när isen ligger.
Så roligt att se så mycket folk som är aktiva ute i det underbara vintervädret. Vid bryggan satt det en hel del folk, de var lite förvånade när jag tog av mig och gick nerför trappan och satte mig på trappan och plumsade i. Det märkliga var att det var väldigt skönt, solen värmde så man frös inte.
Söndagen bjöd på en ännu bättre dag. Isen bar ända ut till Balgö, det var som ett lämmeltåg av människor som gick på isen ut till Balgö. Lite riskabelt kanske, någon sa att isen bara var 6 cm tjock. Det var människor längs strandkanten och på bryggan, de förberedde sig för att åka skridskor eller bara att njuta av det vackra vädret. Det rök från ett flertal grillar och luktade väldigt gott . Tror knappt jag sett så här mycket folk, inte ens mitt på sommaren. Det var bilar parkerade hela backen upp från bryggan, ordinarie parkeringsplatsen var överfylld. En helt magisk fin vinterdag som gjord för att vara ute.
11 februari 2021 firar vi Kinesiskt nyår, i Vietnam heter det Tét. Vi lämnar Råttans år och går in i Oxens år. Detta firas väldigt mycket, är den viktigast dagen på året. Människorna är lediga från sina jobb, de besöker sina släktingar och vänner. Det är en stor dag.
Chúc mừng năm mới
Själv skall jag fira den på ett högst ovanligt och nytt sätt. Med vänner hemma i trädgården och teater ute i det fria. Trots att det råder många minusgrader och blåser från nordost. Men paviljongen är förberedd, taket är på, sidstyckena är upphängda. Dynor till soffa o fåtöljer ligger inne för att bli varma, flertal filtar är redo ta emot gästerna och de två skådespelarna som kommer från Hallands Teater. Vietnamesiska vårrullar/Nem Saigon är tillagade sedan några dagar. Detta skall bli en eftermiddag som man kommer att minnas – hoppas jag.
Det Kinesiska horoskopet är otroligt viktigt för dem, ja inte bara i Kina utan Vietnam och flera andra länder i Asien. Själv är jag ”Hund, Yang/eld” Är du intresserad av att se i vilket tecken du är född i så kan du titta på denna länken Kinesisk astrologi Du kan läsa vidare om hur de olika djuren i zodiaken är.
Skrev om nyåret tidigare redan år 2010m då vi firade med ca 20 personer inomhus.
En innesittardag, men sitta och sitta!? Nja, jag började göra marmelad. För ett år sedan såg barnbarnet, då snart 5 år och jag på två filmer om Paddington. I 2:a gör han, Paddington apelsinmarmelad när han är i fängelset. Vi blev så sugna på marmelad att jag genast satte igång med att göra marmelad. Alltså jag blev nästan kär i denna söta lilla björn från Afrika. Vilken fin film det var. Sagt och gjort marmeladen blev väldigt god. Så varför inte göra marmelad i år med. Full fart i köket! Blev god marmelad, men lite lös tyckte kanske jag, så nu blir det en sats marmelad till.
Började på Trettondagen, uruselt blåsigt och kallt OCH fint duggregn som övergick till att se ut som snö. Sen kom det till och med flingor. Så dagen efter är det snö på gräsmattorna och fruset lite isigt på vägarna. Samt det är kramsnö! Hundarna fick sina tassar fulla med snöbollar, vilket slutade med en liten varm dusch på tassarna när de kom hem.
Lördagen den 9 januari var en underbar dag, soligt och det blev varmt, dimman steg från de kalla åkrarna. En sådan dag kan man inte undgå utan att bada. Tänk bada när det är +3 i vattnet och +2 i luften och snön ligger på bryggan. Åkte ner till bryggan i badrockar och ner i vattnet. Det var ett skönt dopp! Vi kunde stå i badkläderna på bryggan och torka i solen. Efter badet hem och duka upp en lunch på altanen, vad passade bäst en sådan dag, om inte en silltallrik med tillbehör. Skön gå in sätta sig vid brasan sedan. WOW vilken dag!
Helgen fortsatte med lite frusen snö, tillräckligt för att barnbarnen kunde åka pulka i backen. Jag själv tog en promenad med alla tre musketöserna, Stella, Stacy och Lisa i skogen. Hittade den största trävälta jag sett. Men snön försvann och vid promenaden i ”vår” skog var det bara grått och ingen snö, inte heller is på dammen.
December månad gick fort, lagom till Lucia kom yngsta barnbarnet, en flicka. Vädret var okey och vi badade till Lucia, 21 december och sedan till julafton. Vi hade gjort en lagom härligt stor jullunch till oss och hade julklappsdelning och mys tillsammans med dotter o hennes familj. Den lilla hon sov sig igenom julafton. Märkte inte jultomten som kom och lämnade en påse julklappar vid dörren – corona gjorde att han kom inte in. Därefter åkte vi hem och hade en skön julaftonskväll. Vi har alla haft karantän i stort sett ett bra tag och kunde därav träffas lite.
Vi gillade Julkalendern Mirakel i år. Varje morgon tog vi vår frukost vid TV, kunde inte missa den. Vädret började bli slaskigt o grått. Hundarna fick ta en dusch var gång de varit på promenad, de var lindrigt sagt grusiga små troll. Speciellt den dagen vi gick över strandängarna, vill till att ha bra skor på sig. Tre svanar simmade längst in i viken. På den lilla halvön som sticker ut stod många vita fåglar. Svanar… nej de brukar inte stå så. Tog en bild och zoomade upp, det var hägrar, säkert över 20 stycken stod som på parad.
Juldagen var strålande sol, vi borde badat, men hann inte. Lite snö kom men blev snabbt slask. Såg på promenaden en dovhjort hoppa över gärdesgården. Senare tog vi sen lunch ute på altanen just innan solen gick ner. Avslutade dagen med ett parti 500.
Du bläddrar just nu i arkivet för kategorin Livskvalité.
Monica GH bloggar om allt och inget
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 