Tack vare GI-kost och motion, är nu tendensen neråt på vågen. Det känns inspirerande och nu är jag på G. Gäller att inte tappa taget – Trots nyårsfirandet på lördag. Då vi tjuvstartar med att fira det Vietnamesiska/Kinesiska nyåret som egentligen infaller den 3 februari då vi går in i Kaninens år.
Med god mat inspirerad av Vietnam och Asien bjuder vi våra vänner på kalas för att skåla in Kaninen/Harens år. Alla våra gäster får sina Kinesiska tecken och karaktärer.
Kan verka konstigt, men vågen visade mindre idag också! GI och motion fungerar! Lite uppvärmningsgympa på morgonen! Kanske lite dans ibland när radion spelar nåt med fart i – ex skön härlig rock! Betalt årsavgift till Friskis & Svettis! Här skall skapas rutiner. Onsdagskvällar är simkvällar, även här gäller det rutin, hitta tillbaka till de rutiner jag hade för några år sedan. Simma 1000 meter varje onsdag och sedan basta. Härligt!
Nu på morgonen har jag gympat lite, arbetat lite, nu är det omelett till frukost. Därefter ut med James när solen värmt upp lite.
WOW – känns som om det är på G! Fast i helgen firar vi Vietnamesisk Nyår med goda vänner och god mat o dryck!
Idag ställde jag mig på vågen och nu tror jag att GI-Kosten börjar visa resultat. Inte mycket men ett halvt kilo. Äter gott kassler med grantinerade grönsaker, torsk i god gräddsås i ugnen. Det finns mycket gott, det är bara att vara ståndaktig, ja, det är så bara! Enkelt att säga, men svårt att hålla.
Startar morgonen med en liten god omelett och en kopp te. Sedan promenad med James. Fast promenad o promenad! I morse gick vi ut på isig gata, möter en kvinna med barnvagn och en golden (stor hanne) med en boll i munnen. Vad händer? Båda våra hundar fokuserar varandra och man ser hur de mäter av varann. Golden släpper bollen och börjar låta. Min lilla är inte sen att svara. Så drar golden mot James. Normallt sett så går vi åt varsitt håll. Sen är det bra med det. Men idag. Golden drog, och gatan är målad med isfärg. Så hon glider med hunden på gatan mot oss. Det går liksom inte att stå kvar, man bara åker som på skridskor. Vi försöker hålla isär hundarna. Det går – med viss möda. Jag tänker: jag släpper James så drar han sig undan! Men icke! Han ser chansen att närma sig golden istället. Får tag på hans koppel och vi får fäste i isen och kan med viss ansträngning dra oss åt varsitt håll. Problemet i sådana här fall är att hundarna lätt trasslar in sig i varandras koppel. Men det gick bra. Hennes pojke/flicka i barnvagnen hade börjat gråta. Väcktes väl av hundarnas skall.
Vi skiljdes åt med hennes ord: Förlåt, jag kunde inte hålla honom. Nej, tacka för det. Det var omöjligt på dessa gator att stå emot när någon drar iväg med dig. Det var inte hennes fel – det var isen. Tja och hundarna så klart! Och kanske vi ägare som inte lärt våra hundar vett! Eller?
Det var det där med promenad för att få kondis och minska i vikt. Promenaden blev inte lång. Det gick helt enkelt inte att gå. Jag gick upp i skogen, det var lite lättare där. Vi gick under snötyngda enbuskar. Och någonstans där tappa jag min lila mössa jag hade haft hängande i fickan. Den hamna där eftersom den satt på sne efter tumultet med hundarna.
Härliga dagar!
Idag har jag kollat upp lite närmare vad mitt fotograferade spår är. Kan det vara vildsvin? Jag börjar faktiskt tro det mer och mer. Tänker genast – Oj, om jag och James Bond möter ett vildsvin eller fler i skogen, vad gör vi då? Men de är skygga, så förhoppningsvis håller de sig undan. De ser mig, jag ser inte dem! Lite spännande är det! Nu kommer jag kolla spår efter vildsvin än mer när jag är ute o går, inte bara i skogen utan också på småvägarna här omkring.
När jag är ute i skog och mark och går tycker jag om att tyda spår efter vilda djur. Rådjur och älg ser man enkelt – oftast tycker jag det. Men nu har det dykt upp spår som är lite annorlunda, börjar tro att vi har vildsvin i skogen – någon som vet?
Rådjur
Två djur som gått parallellt
Första vardagen efter på nya året – 2011. Dags ta tag i det och få en bra start. Kroppsvård och skön start på morgonen. Frukosten på bänken står o väntar. För först blir det ZUMBA på köksgolvet. Sätter upp datorn på bardisken – bra höjd. Sen är det bara att köra.
Ja, så där bara är det inte, man skall ha koll på fötter, ben, rumpa, midja o armar – dessutom i takt till musiken. Men trägen vinner heter det. Så jag skall nog lyckas med det. Försöka få ett pass varje morgon – försöka duger.
http://www.youtube.com/watch?v=qsSrq3HBa7A
-14,3 gr utanför fönstret. Morgonpromenaden med James Bond får vänta. Undras om jag hinner med stavgång idag också. Solen kommer att värma upp under dagen. Men innan dess skall jag jobba lite med våra reskunder. Har flera stycken som skall ut under januari.
Ett nytt år och nya utmaningar!
Detta får man bara inte missa: http://di.se/Artiklar/2010/12/12/222450/Dags-skada-meteorregnet-Geminiderna/
Det mest fantastiska – Meteorskurar det är så otroligt vackert, nu hoppas jag på vackert väder i morgon natt. Då skall jag ut och titta, när det faller skall jag önska mig något!
I går kväll nästan vid midnatt gick jag en promenad med James Bond, nybadad och vacker. Plötsligt ser jag en stor stjärna som faller, det hörs nästan i luften. Rakt ovanför mig slocknar stjärnan när den gick in i vår atmosfär. Jag stannade helt förstummad av den vackra synen.
Önskar mig något, det skall man göra när en stjärna faller. Men vad jag önskar är min hemlighet
Det är gott om huggormar i år. Det lär bero på att de har legat länge i sitt ide, sin håla. Beroende på vår snöiga och kalla vinter som drog ut på tiden. De vaknade med andra ord sent. Så nu är de aggresiva och giftiga. Har väl samlat på sig en massa gift. Kanske.
Men, detta gör att jag vågar inte gå i skogen med James. För hundar är extremt känsliga för huggormsbett. Oftast blir de bitna i nosen eller tassen. T o m på tungan kan de bli bitna. Hundarna är nyfikna och har oftast nosen i marken. Därför blir de alltså lätt bitna.
Längs cykelvägen söderut är det gott om ormar, alltså får James inte gå för långt ut i gräset. En liten liten esping slingrade sig över vägen en dag. Nyfödd kanske, för huvudet var som min lillfinger, snabb var den också. Nere på udden vid havet är det gott om ormar. Viken har blivit döpt till Huggormsviken.
Jag skulle bli väldigt ledsen om vår James blir biten. Men rådet är – har jag hört – håll hunden så stilla det går och kontakta veterinär. Jag tycker INTE om huggormar eller ormar över huvud taget. Inte ödlor och maskar heller…….
Funderar på olikheter. Kvinnor och män, döttrar och söner, farföräldrar och morföräldrar. Det blir märkligt nog förändringar mellan dessa parter, oavsett man vill eller ej. Man värderas olika. Jag förstår inte hur och varför? Det är skillnad i jämlikheten mellan generationer och det blir klyftor, varför? För umgicks generationer mer och jag tror det var bra för alla, inte minst för barnen. Man lärde sig tidigt att respektera och ta hänsyn till varandra. Personligen tycker jag det brister en del där. När man är ute och reser framför allt i Asien ser man skillnaden. Där respekteras de äldre med vördnad även av den tuffaste killen och/tjejen.
No connection – no care! Vissa umgås man med, andra utnyttjas. Vissa glöms bort och andra glöms aldrig. Vad är det som gör detta?
Tack och lov för att man alltid har bra kontakt med sina närmaste – det är jätteskönt! Eller har man det? Who knows? Tankar på lördagskvällen i väntan på att det skall bli svalare och dags för en kvällspromenad med kvällens cavalier: James Bond.
Du bläddrar just nu i arkivet för kategorin Promenader.
Jag är spontan och har massa intressen. Mycket av det kan du läsa om i min blogg, Det handlar om min vardag, om annorlunda saker jag upplever, det handlar om familjen och vår hund. Men det händer också att jag kommenterar sånt som hänt och berör. Så var beredd på det mesta. Jag älskar livet och allt vad det innebär!
Monica GH´s Blogg 